Årets första vecka
Årets första vecka är nästan förbi och jag måste säga att det faktiskt blev en riktigt bra vecka, trots lite tvivel och ångest kring redigeringen av Nationen. Men i fredags stod jag och diskade och plötsligt visste jag
Årets första vecka är nästan förbi och jag måste säga att det faktiskt blev en riktigt bra vecka, trots lite tvivel och ångest kring redigeringen av Nationen. Men i fredags stod jag och diskade och plötsligt visste jag
Jaha, så är jag där igen. Mitt i tvivlet. I dag har jag läst ungefär en tredjedel av Nationen och känner mest att det jag skrivit är skräp. Skräp, skräp, skräp. Vad har jag riktigt tänkt när jag
I somras insåg jag att min syn inte är riktigt som den borde vara. Det andra såg tydligt var bara sudd för mig. Jag har faktiskt ingen aning när min syn försämrats, men efter ett besök hos ögonläkaren
Egentligen hade jag tänkt blogga om frilansarens ekonomi men det känns som ett alldeles för tråkigt ämne en fredag så det får vänta till nästa vecka. I stället kan jag berätta att det går bra med Nationen. Som
Sen i går jobbar jag äntligen med Nationen igen. Jag har satt en inofficiell deadline för redigeringen den 5 maj. Då åker jag nämligen på en 11-dagar lång Europaturné för att hälsa på kompisar i Amsterdam, Hamburg och Berlin
Efter den fantastiska kvällen med Sandra Beijer i onsdags packade jag min lilla bil och körde iväg till lande. Mamma och pappa är på resa så jag tänkte passa på att för en gångs skull få vara ensam
Nu är bokmässan över och jag har fått debutera med att läsa egen text (ur Nationen) på bokmässescen och längtar så efter att ha en riktig bok att läsa ifrån. Nu läste jag texten från mobilen, haha! Tycker
Hejhej från Galápagosöarna 2009. Då visste jag nog inte att det skulle bli en bok som utspelar sig i Ecuador. Frågor, jag älskar frågor. Att ställa dem och att själv få frågor. Frågor är ungefär det bästa som
I går skrev jag en Facebookuppdatering som löd så här: Lycka är att simma på ett nästan tomt simstadion en solig eftermiddag i september. I dag kunde jag skriva följande uppdatering: Lycka är att ha en skrivarkompis som testläser
Det är en så himla dubbel känsla det här med att göra något färdigt. Eller i det här fallet ”färdigt”. I dag hade jag bara några kapitel kvar av min snabbredigering av Nationen och hittade på tusen andra
Det finns ett känt citat av Hemingway som säger att en ska skriva i fyllan och redigera nykter. Speciellt om en har svårt med att släppa hämningar och tycker att all text blir skräp så kan det vara
Jag har inte rört mitt manus på en vecka och det känns jättekonstigt. Det här betyder ändå inte att jag inte skulle ha tänkt på det. Inte aktivt hela tiden, men ändå. Medan jag lyssnade på en podd