Det är en så himla dubbel känsla det här med att göra något färdigt. Eller i det här fallet ”färdigt”. I dag hade jag bara några kapitel kvar av min snabbredigering av Nationen och hittade på tusen andra saker i stället för att redigera.
Dels handlade det om att slutet faktiskt är jobbigt och relativt halvfärdigt (ännu också!) men dels handlade det om den märkliga känslan av att släppa ett manus från sina händer. Speciellt ett manus som inte på långa vägar är färdigt. Nå till slut satte jag mig ner och fixade klart. Hett tips på att få något gjort: bara gör det.
Men nu när jag är klar med mitt behöver jag hjälp för att veta var jag ska lägga krutet. Vad fungerar, vad fungerar inte? Tur att jag har fyra snälla testläsare som lovat ta sig an texten. Så skönt att veta att jag kommer att få hjälp, nya idéer och förhoppningsvis också nya krafter.
I höst hoppas jag också ha tid för att börja skriva nytt, siktar på att börja med det i oktober, eller allra senast vid NaNoWriMo. Om jag börjar i oktober kör jag kanske ett fusknano, vi får se. Men vill så gärna skriva nytt, inte bara hänga med ”gamla” karaktärer. Har dessutom en idé jag tror väldigt mycket på.
Men nu känns det skönt att manuset är i andras händer, bra start på veckan som faktiskt är min födelsedagsvecka (ja, det är en grej!). På fredag fyller jag trettio och på lördag blir det kalas. Himla pepp på det! Men mer om festen senare. För jag räknar med att ni är sjukt nyfikna på hur jag ska fira, eller hur?
0
