När jag var fem år gammal skrev jag min första berättelse. Eller jag dikterade sagan för min dagistant (antar att det inte längre är okej att säga dagistant, men för mig är och förblir mina dagistanter dagistanter) som skrev ner den och så illustrerade jag själv. Eftersom jag tycker att den är rätt gullig tänkte jag att jag skulle dela med mig av den. Författare von Kügelgens första verk!
Ett äventyr
Det var en gång en kapten och sjöman. Och en skeppspojke. En dag fick de lust att fara ut på havet. Sagt och gjort. De packade sina saker, tog sin skeppskatt och sitt munspel och steg ombord.
Båten seglade iväg på böljan den blå och det var solsken ibland och då simmade de. Hajar måste de vara rädda för. Ibland stormade det väldeliga.
Båten var trevlig med kaj och kabyss och skeppspojken kokade god mat. Båtens namn var Blåblå.
En vacker dag kom de till en ö som de trodde var öde. De steg i land och upptäckte en stig. Stigen ledde in i djungeln. Plötsligt kom kaptenen med besättning till ett hus. Runt om var många indiantält.
I huset bodde indianernas kung. Kaptenen knackade på dörren och indiankungen bad dem alla att stiga på. Han undrade storligen över att de kommit så långa vägar.
Kaptenen med besättning frågade kungen om de fick bosätta sig i indianbyn och bo där i hela sitt liv. Kungen sade ja och frågade om han fick visa dem omkring.
Kaptenen, sjömannen, skeppspojken och katten fick varsitt indiantält. På kvällen var det stor fest i indianbyn med dans och lägereldar och munspelsmusik.
Båten Blåblå användes härefter till att göra utfärder med och det var alla indianerna glada över. Så levde de alla lyckliga på ön i hela sitt liv.
Slut
Ändå en ganska fin historia, jag är så glad att den sparats. Extra glad över att min dagistant faktiskt tog sig tiden att skriva ner berättelsen. <3 Och så gillar jag berättelsens kärna. Tänk om vi kunde förhålla oss till alla som vill komma hit på samma sätt? Säga så klart ni ska bo här med oss och sen ordna fest!
0