Ett år efter debuten – ett år av känslostormar
Att skriva och ge ut böcker kunde vara vilket yrke som helst men ändå är det inte riktigt det. Det finns så mycket känslor och förhoppningar inbakat i att ge ut en bok.
Att skriva och ge ut böcker kunde vara vilket yrke som helst men ändå är det inte riktigt det. Det finns så mycket känslor och förhoppningar inbakat i att ge ut en bok.
Det är en märklig känsla att släppa ifrån sig ett manus. Jag har varit nästan färdig med Nationen i flera dagar men inte riktigt klarat av att konvertera Scrivener-filen till ett Word-dokument. Det känns så slutgiltigt. Baserat på
Att skriva böcker är ofta en låååång process. Jättelång. Lite beroende så klart på vem en råkar vara och hur stort trycket är på att nästa roman ska komma nu nu nu. I mitt fall är trycket inte
Jag tänkte skriva ett inlägg som heter ”så här redigerar jag”, men jag tror att min redigering fortfarande söker sin form så jag börjar med ett lite försiktigare inlägg innan jag skriver ut sanningar om hur en ska
Nästa vecka ska jag börja redigera Nationen – alltså det som förhoppningsvis ska bli min andra roman. Jag tror det blir femte eller sjätte redigeringsrundan nu?! Och förhoppningsvis den sista riktigt ”stora” redigeringen. I augusti ska min förläggare läsa
Du har skrivit och skrivit och redigerat och redigerat och är inte bokjäveln färdig redan? Nja, antagligen inte. Men hur ska man orka skriva färdigt?
För fyra veckor sedan läste jag igenom Nationen från början till slut för att ha koll på vad som egentligen står där. Den ambitiösa planen var att jag skulle ha blivit färdig med redigeringen nu till påsk. Jag visste
Tre gånger tidigare har jag fått negativa besked. Och det förstår jag. En opublicerad författare har så klart mycket sämre chanser till att få ett bidrag för sitt skrivande men visst har det känts surt ändå. I dag
Jag har äntligen inlett redigeringen av Nationen och är både glad och lättad över att vara i gång. Samtidigt känner jag sån obeskrivlig ångest över det här manuset. Mitt förlag är väldigt ivriga på att läsa och det
I dag lunchade jag med en kompis som redan en längre tid har funderat på att skriva en roman. Hen frågade mig om jag kunde tipsa om någon bra skrivkurs (på distans) eller om jag hade andra råd
I förrgår hoppade jag alltså ombord Sverigebåten för att få ensamtid med mitt manus. Jag skrev råmanus för Nationen under NaNoWriMo 2014 och har hela tiden tänkt att jag ska bli färdig ”sen nångång”. Nu inser jag att
Förra veckan skrev jag här på bloggen att en hektisk jobbhöst nu byts ut mot en betydligt lugnare vår. En vecka senare får jag väl säga att jag hade ganska fel. Jättejättefel. Jag har nämligen massvis med jobb.