fbpx

Fem tips för att skriva dialog

Har du någonsin tjuvlyssnat på människor i en buss, på ett kafé eller på en promenad och sedan försökt skriva ner det? I pratad form låter det någorlunda vettigt, men när du skriver ner det ordagrant blir det en massa onödiga utfyllnadsord och ofullständiga meningar.

Och riktigt riktigt dålig skönlitteratur.

Att skriva en bra och trovärdig skönlitterär dialog handlar alltså inte om att tjuvlyssna på hur folk pratar och sedan skriva ner det. Ingen orkar läsa en sådan bok.

Själv tycker jag mycket om att skriva dialog – det är kanske den naturligaste formen för mig att skriva. Det betyder ändå inte att det alltid är lätt eller blir bra. Men hur skriver man dialog då? Här kommer fem tips!

Fem tips för att skriva en bra dialog i text.

Foto: Volodymyr Hryshchenko / Unsplash.

5 tips för att skriva en bra dialog

1. Ge alla en egen röst

Du pratar på ett annat sätt än din kompis, det gör dina romankaraktärer också. De använder sig av olika ord och uttryck. En 15-åring pratar inte heller på samma sätt som en 80-åring. Tänk på hur dina olika karaktärer låter, hur kan läsaren skilja dem åt? Själv tycker jag att det här är en av de svåraste sakerna att få rätt – att alla karaktärer ska ha sin egen röst. Som med mycket annat tror jag att det här är nåt man bara måste öva öva öva på. Och testa sig fram: vilka uttryck passar i munnen på just den här karaktären?

2. Säg bara det mest nödvändiga

I mina första utkast brukar dialogen vara alltför pladdrig och jag får stryka ner en hel del eftersom det annars ofta blir upprepning eller helt enkelt onödigt. Ett bra sätt att kolla om dialogen funkar är att läsa den högt. Blir det för långrandigt? Låter det trovärdigt? Stryk allt som inte behöver vara med.

3. Utnyttja dialogen

I bästa fall har en dialog flera funktioner: den för berättelsen framåt, vi får veta mer om karaktärerna, det gestaltar det som sker, vi får lära oss något. En dialog som till synes handlar om att köpa en bil kan handla om något helt annat. Karaktärerna kanske pratar om en konkret sak, men egentligen talar de runt ett ämne som de inte vill eller vågar tala direkt om. Dialogen är alltså ett fantastiskt sätt att få mer liv i texten och visa karaktärernas personlighet samtidigt som den för berättelsen framåt. Dialogen är också ett bra sätt att bryta upp texten så att det inte blir så långa textsjok eller stycken.

Det kan vara en djungel att skriva en dialog, steg ett är att ge alla karaktärer en egen röst

Foto: Dima Pechurin / Unsplash.

4. Kläm in dialogen i handlingen

På engelska finns ett uttryck som heter talking heads som avser en dialog som bara består av citat och inget annat. Det blir ganska tradigt för läsaren att bara läsa citat efter citat efter citat. I vissa fall kan det så klart fungera som ett stilgrepp, men själv föredrar jag att klämma in dialogen i handlingen – alltså blanda upp med miljöbeskrivning, personens tankar osv. Då blir texten mer levande.

Exempel på dialog:

Här nedan har jag saxat ett utdrag ur min chicklit som jag jobbar med nu för att visa vad jag menar med att blanda upp dialog med tankar och miljö. Min huvudkaraktär Stella går på en Tinderdejt i varmaste Helsingforssommaren:

Mitt i mina funderingar kliver en kille i röda shorts, seglarskor och en vit T-shirt fram till mig.

”Stella?”

Jag nickar och han sträcker ut armarna i en kram. Vi säger hej samtidigt som vi snabbt kramar om varandra och jag noterar att han doftar gott.

”Ska vi gå in”, säger han på klingande västnyländska. ”Jag klarar mig inte i den här värmen en sekund till om jag inte får en öl.”

”Inte jag heller”, säger jag och känner hur knutarna löser upp sig i magen. Kanske det här inte blir en katastrof. Kanske det inte är för sent för en sommarromans. Kanske kärleken kommer invirad i västnyländsk charm?

Vi går fram till bardisken och studerar utbudet. I dag är jag sugen på en suröl. Tobias beställer en IPA och betalar för oss båda.

”Nästa runda betalar jag”, säger jag när vi går fram till ett ledigt bord.

Han breder ut sig på sin stol som om han aldrig gjort något annat än gått på dejter med trettioåriga tjejer desperata efter lite kärlek.

”Så vad jobbar du med”, frågar jag efter att ha tagit en klunk av min öl. Den är så sur att jag är tvungen att grimasera.

”Jag är psykolog, jag jobbar i en högstadieskola. Inte precis mitt drömställe att jobba på, men kidsen är ju intressanta att jobba med. Nu håller jag på med mina studier i psykoterapi”, fortsätter han. ”Målet är att kunna öppna en egen mottagning och tjäna mer pengar än vad det går att göra kommunalt.”

”Vad ska du göra med pengarna då?”

Själv har jag en rätt bra lön men vet ändå inte vad jag ska göra med alla pengar. Mamma och jag hade aldrig mycket pengar att röra oss med men jag har inga minnen av att ha haft en tråkig barndom. Tvärtom. Nu tjänar jag mycket mer än jag klarar av att göra av med. Jag shoppar inte. Varken kläder eller smink ifall jag inte behöver något nytt. Jag reser knappt, mest av miljöskäl men också för att jag trivs bäst med mina rutiner. Det jag mest lägger pengar på är hämtmat och öl.

”Leva, resa, köpa en större bostad”, säger Tobias. ”Att få pengarna att gå åt brukar väl sällan vara ett problem.”

Han skrattar och jag hummar något till svar. Jag tar ytterligare en klunk av min extremt sura öl.

”Det bästa med att jobba i skola är de långa semestrarna. Jag har inte riktigt lika lång semester som lärarna, men det är ju så lugnt nu i skolan så jag jobbar rätt så korta dagar de dagar jag jobbar. Den här sommaren är ju så jävla najs. Men du ser ut att ha jobbat hela sommaren.”

Jag tittar ner på mina bleka armar. Att få lite färg på kroppen är lika svårt som att hitta en vettig man att dejta. Antingen bränner jag mig på tre sekunder eller så smörjer jag in mig med solskyddsfaktor femtio och stannar i skuggan.

”Jag blir inte brun”, mumlar jag.

5. Välj citattecken eller pratminus

”Jag tycker inte att vi ska gå på festen”, säger Johanna och blåser en tuggummibubbla. ”Det var så sjukt tråkigt senast och vi känner ändå ingen annan än Elin.”

– Jag tycket inte att vi ska gå på festen, säger Johanna och blåser en tuggummibubbla. Det var så sjukt tråkigt senast och vi känner ändå ingen annan än Elin.

Båda sätten är fullgoda sätt att markera citat, alltså antingen citattecken som i det övre exemplet eller pratminus som i det andra exemplet. När jag skriver skönlitterärt föredrar jag citattecken eftersom att jag personligen tycker att det blir tydligare att hänga med i vad som är dialog och vad som är anföring/tankar. Som mycket när det gäller skrivande är det här en smaksak, men det viktigaste är att vara konsekvent. Vilket sätt föredrar du som läsare eller författare?


Det här var mina dialogtips! Och det där om att tjuvlyssna och skriva ner dialog som sedan blir mer eller mindre oläslig? Att tjuvlyssna är faktiskt ett fantastiskt verktyg för att höra hur folk pratar och uttrycker sig, men då måste man alltid skriva om dialogen så att den funkar i skönlitterär form.

Gillade du detta? Då rekommenderar jag mitt inspirationsbrev! 👇🏻


4

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

Berlin

Jag mötte våren i Berlin

”Va, är du inte i Berlin?””Hur var Berlin?” Nu är det över en månad sedan jag kom hem från vårens resa till Sverige och Berlin. Den första tiden tillbaka i Helsingfors fick jag förvånade frågor av människor som

Läs mer »
företag & frilans

Kugge inleder sitt tionde verksamhetsår som företagare

I nio år har Michaela ”Kugge” von Kügelgen framgångsrikt drivit sitt företag. Efter sju år som Pinions kb heter företaget numera Kugge skriver AB. Ett namn som väl beskriver det von Kügelgen i första hand gör – skriver.

Läs mer »