fbpx

Man får inte leva om sitt liv, det är det som är själva grejen

Vissa dagar känns bara fel från start. Jag har haft en liten irritation växande i mig i nån vecka nu. Det är inget stort (lyckligtvis) utan mindre grejer. Mest handlar det om att jag nu väntar på både det ena och det andra. Och att vänta måste vara det jobbigaste som finns. När mitt arbete hänger på andra och det inte finns så mycket jag kan göra åt det.

Förra veckan sneglade jag också lite på mitt hemliga skrivprojekt och tyckte texten var så otroligt dålig. Ugh! Men å andra sidan: vad förväntade jag mig? Jag har bara hamrat ur mig text utan desto större plan, så klart texten är dålig. För att nåt ska bli bra krävs ju faktiskt mycket tid och många varv. Men just nu känns det som att jag inte har tillräcklig koncentrationsförmåga för att ta itu med projektet – mest för att jag inte riktigt vet hur de närmaste veckorna kommer att se ut. Är så otroligt irriterande att sjunka in i ett projekt för att sen märka att det inte finns tid för det.

Men det händer grejer! I morgon ska jag skriva på ett kontrakt för ett lite större projektjobb i höst som ska hålla på i ungefär två månader. Det blir nåt helt nytt för mig så nya utmaningar är alltid välkomna.. Annat som händer är att jag har bestämt mig för att (än en gång, ehe) återuppliva mitt inspirationsbrev! Det blir mer som en sammanfattning av bloggen, men prenumererar du inte på det redan så får du gärna sign up! Det kanske låter knasigt, men varje gillning, kommentar, läsare och prenumerant är viktig för mig. Det är ju trots allt inte bara för mig själv jag bloggar. Samtidigt är det ju inte antalet följare eller gillningar som avgör – jag är glad om ens en människa känner att hen får ut nåt av min hörna på internet.

En överredigerad och överdramatisk bild på kvällshimlen beskriver dagen rätt bra.

En överredigerad och överdramatisk bild på kvällshimlen beskriver dagen rätt bra.

Veckans bästa hittills har varit säsongens första handbollsträningar i måndags, så otroligt roligt fastän flåset inte riktigt hängde med än. Är lite orolig för söndagens tia, men vad är väl ett litet lopp? (Nej jag är inte så kaxig på riktigt.) En annan höjdpunkt är att jag för kanske tredje eller fjärde gången kollat på Jonas Gardells fantastiska tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar. Den finns igen på SVT Play och går också att se i Finland. Har du av nån anledning inte sett serien ska du definitivt göra det. Kan vara den bästa tv-serien nånsin? Gråter och skrattar så mycket när jag kollar.

Bloggrubriken är faktiskt ett citat ur serien och det finns så mycket fint, vackert och sorgligt i den serien. Vill du ha ännu mer rekommenderar jag bokserien som tv-serien baserar sig på. Alla tre böcker finns både som e-bok och ljudbok i Nextory som jag nu samarbetar med. Och med kampanjkoden kugge får du alltså en 30 dagars gratis testperiod!

Men ja ja, allt är bra. Vissa dagar bara känns extra störande av ingen orsak alls. Sånt är livet och så ska det väl vara. Dessutom har jag en massa roligt på kommande ännu i september. Som sagt nya utmaningar på jobbfronten, en kompisresa till Köpenhamn och en sparesa till Estland. Och i morgon ska jag få gå på teaterpremiär, mer om det sen!

Vad vill du gnälla om? Nu är det fritt fram i kommentarsfältet! Och åtminstone jag funkar så att så fort jag får gnälla högt för nån så känns allt liksom mycket lättare. Det mesta är ju inte så farligt, men vissa dagar kan ändå kändas skräp. Men, föra att citera Gardell: Man får inte leva om sitt liv, det är det som är själva grejen. Och livet är både det bra och det mindre bra. H: livsfilosofen

0

4 svar

  1. Jag har mycket att gnälla över… Fast det är mest av en existentiell natur, så jag ska väl försöka att inte låta FÖR deprimerande, haha! 😀
    -Pengar, är fortfarande lika rik nu vid 31 år som då jag var 17! Har inte råd att hyra en lägenhet eller inneha en bil.
    -Mina egna drömmar går ingenstans. Visst hoppas jag fortfarande och visst arbetar jag på mina drömmar, men det känns ändå som att vara i motvind.
    -Jag är också rädd att jag ska uppnå mina drömmar, bara för att sedan se det rosta sönder. Om det är ett förhållande, ett arbete eller något ställe där jag vill bo… Det är så mina berättelser brukar sluta.
    -hade först tänkt gnälla lite om hur sociala medier påminner mig om att andra har det bättre, men efter lite soul-searching så kom jag fram till att problemet är inte DET, utan det är att jag upplever att jag saknar ett värde. visst, det sägs att alla människor har ett värde och det låter ju trevligt, men jag kan inte känna igen mig i ett sådant påstående.
    Visst skulle det fortfarande vara bra om jag hade råd att leva lite bättre än vad jag gör nu.
    -Har väntat på ett paket från adlibris som jag beställde för snart två veckor sen! Och det postades tydligen först i måndags!
    -Ibland är jag orolig för att mitt skrivande ska vara i onödan. Trots att jag vet att sånt snack bara är skitsnack, så smyger sig de tankarna in och förgiftar mitt sinne! Även om det inte alls blir publicerat, även om mina texter bara blir papperskopior som ligger i någon låda någonstans, så har jag ändå fått mycket utav att skriva dem! Så är mitt försvarstal iallafall då Anklagaren knackar på.
    .-Upplever en gigantisk bloggtorka. Jag har inte en blekfet aning om vad jag ska skriva om. Jag har en massa halvfärdiga blogginlägg som jag började skriva på, kom ungefär halvvägs innan jag gav upp. 🙁

    1. Oh nooo! Så många störiga grejer. Men det om skrivandet: som du skriver så är det ju aldrig i onödan. Det kanske inte blir nåt, men det är inte i onödan. Och det där om drömmar: tror det ganska ofta är så, vi tror att det ska bli på ett visst sätt, men väldigt sällan blir det ju exakt så. Det behöver ändå inte betyda att det blir dåligt.

      Jag hoppas du hittar ut ur bloggtorkan och att det andra också löser sig så småningom. Du är ju helt tydligt en driftig person med många drömmar och planer. Jag hejar på dig!!

  2. Jag kan också passa på att gnälla lite haha. Sällan det händer men när du ändå så fint öppnar upp för det så hakar jag på. 😉 Idag är jag ledsen över människor som gör en ledsen, över att man har en del måsten i livet som tar så mycket tid av en att man inte hinner göra allt det man skulle vilja göra. Att man som studerande inte har några pengar över trots att man sliter på med studier och deltidsjobb. Att ens pojkvän bor i ett annat land gör inte saken lättare eftersom man så gärna skulle vilja och behöva en stor kram på en dag som denna. Men som du säger, egentligen är livet riktigt bra, men ibland har väl de flesta av oss en dipp. <3

    1. Haha! Lite gnäll är bra ibland! Men jaa, känner igen mycket du skriver om (förutom att ha pojkvän i annat land, haha). Men jaa, ibland bara regnar all småskit över en och det känns såååå irriterande, men så blir det plötsligt lite bättre igen. Kram kompis! <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »
livet

Vad är en blogg utan ord?

Jag skulle vilja säga att det var med bloggen som allt började. Det är sanning med modifikation. Allt började mycket tidigare. Jag var blott fem år och drömde om att bli författare. Om att skriva historier. Om att

Läs mer »