fbpx

Om förändring

De senaste dagarna har jag försökt klura ut vad som inte funkar i mitt manus. Förra veckan skrev jag om hinder och riktning, nu funderar jag på förändring. Utöver att karaktären ska ha utvecklats under romanen krävs också förändring inom ett kapitel. Det är inte bra om ett kapitel börjar och slutar i samma sinnesstämning. Det kan funka ibland, men oftast känns sådana kapitel som utfyllnad. Och utfyllnad är oftast sådant som kan strykas.

Simona Ahrnstedt har skrivit mycket om det här på sin blogg. Ett av mina favoritinlägg handlar just om förändringen inom ett kapitel. Utöver förändringen är det viktigt att kapitlen har en funktion. De ska inte finnas där bara för att författaren velat skriva in en viss miljö eller händelse (ähum, mycket skyldig här hej) utan för att kapitlet har en funktion i själva berättelsen och också för händelserna framåt.

Mest skriver jag ner det här för mig själv. Att jag än en gång ska komma ihåg att det här med förändring och funktion. Att allt måste ha ett syfte. Åtminstone i den genre jag skriver. Hur mycket tänker du på förändring i sinnesstämning inom kapitlen? Och om du inte skriver själv – är det här något du fäst uppmärksamhet vid när du läser?

wp-1461747136317.jpg

0

4 svar

  1. Det jag försökte skriva här tidigare i dag via iPaden (som jag inte lyckades övertyga om att jag är jag, och således inte lyckades kommentera) var att jo, jag har tänkt på den där saken. Alltså om förändringar i kapitel. Inte minst när det gäller boken som jag läste ut i går. Där fanns det så många förändringar att det blev rent tröttsamt. Temat var väldigt otäckt, men upplägget påminde ändå lite om upplägget i Harlekin-romantiska böcker. Precis när man trodde att ”nå, nu ska det väl ordna sig” (de ska hitta den kidnappade flickan/de förälskade som missförstår varann stup i ett) så sket det sig – IGEN. Att kasta läsaren mellan hopp och förtvivlan sida upp och sidan ner… det börjar också kännas som utfyllnad. Måtta med allt, även när det gäller förändringar och sinnesstämningar inom kapitel, tänker jag 🙂

    1. Ja, det har du så klart rätt i. Det behöver inte svänga så HIMLA mycket hela tiden. Men om det bara är stillastående i flera kapitel, vilket alltså är lite av ett problem för mig nu, så då är det bra att fundera på strukturen överlag, men också strukturen i kapitlen. Men allt med måtta som sagt. 🙂

  2. Jag har börjat tänka allt mer på det när jag själv skriver. Det är ju viktigt att det sker en förändring så att man kommer vidare i handlingen och karaktärerna utvecklas. Men det är lurigt, för precis som ynasman skriver här ovan är det inte bra när det svänger för mycket. Gäller väl (precis som med allt annat) att hålla det på en lagom nivå 🙂

    1. Ja det blir ofta lätt så att när en förivrar sig med en grej så kan det bli lite väl mycket. Men jag behöver nog tänka väldigt konkret nu för att kunna greppa problemen i sista tredjedelen i mitt manus och just det här hjälper massvis!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »
livet

Vad är en blogg utan ord?

Jag skulle vilja säga att det var med bloggen som allt började. Det är sanning med modifikation. Allt började mycket tidigare. Jag var blott fem år och drömde om att bli författare. Om att skriva historier. Om att

Läs mer »