När vi fick idén om Let me create och att skapa arbetsböcker för andra företagare var vår utgångspunkt att göra en digital produkt – som helst säljer sig själv. Ett par månader in i planeringen fick jag tanken om att vi kanske också skulle göra en printprodukt.
I vår digitala värld uppskattar man väl en trycksak extra mycket?
När jag väl fått Jennifer med på noterna kontaktade jag ett tryckeri som jag använt tidigare (när jag sålde örhängen) och fick väldigt bra service därifrån, så vi valde att jobba vidare på idén att göra en digital produkt och en trycksak. Nu i efterhand kan vi konstatera att så gott som alla vill ha den fysiska arbetsboken – så det har varit en bra sak att göra, men helt enkelt har det så klart inte varit.
I det här inlägget ska jag berätta mer om hur allt gått till och om mina bästa tips för hur man ska lyckas skapa en så bra trycksak som möjligt.
Hitta rätt tryckeri
Allt började alltså med att jag kontaktade tryckeriet Pollie här i Helsingfors. Jag ville helst anlita ett tryckeri som finns nära på grund av flera orsaker:
-
Jag kunde plocka upp produkterna själv och slapp betala frakt.
-
Jag fick svenskspråkig service – perfekt när Jennifer inte kan finska så jag inte behövde översätta allt + att jag verkligen uppskattar service på svenska. Då undviker man också eventuella missförstånd.
-
Jag jobbar gärna med inhemska producenter (i mån av möjlighet).
-
Jag hade tidigare erfarenhet av tryckeriet så jag visste att de skulle leverera det jag vill ha.
Vi har designat arbetsböckerna i Canva i A4-format med den ursprungliga tanken om att göra ifyllningsbara pdf-filer. Därför var det ett enkelt val att också trycksaken skulle bli ett häfte i A4-storlek.
Jag skickade en första offertförfrågan med en bifogad pdf-fil på 23 sidor och fick följande svar:
”Jag rekommenderar att den här trycks upp på obestruket papper. 120g fungerar bra för inmatet i ett stiftat häfte och den kunde ha en tjockare pärm på 190g. Om ni vill trycka upp det stiftat, behöver ni lägga till en sida i materialet. Skärsmån (bleed) 3mm behöver ni lägga till oberoende. Ni har förstås gjort materialet i RGB-färger, då materialet är menat för online, så det skulle vara bäst att konvertera färgerna till CMYK redan i layout-programmet, så det inte blir några tråkiga överraskningar med färgerna i det tryckta materialet.”
Vid en första anblick låter det här ju mer eller mindre som grekiska, men tryckeriet hjälpte oss. Därför vill jag också skriva den här guiden för dig som är i samma sits eller funderar på att göra en trycksak.
I samma veva fick jag också en offert, så vi fick en ungefärlig uppfattning om vad priset skulle bli. Bara som exempel så kostar 100 arbetsböcker, 24 sidor i färg, i A4-storlek drygt 240 euro + moms hos det tryckeri vi använt. Det dröjde ändå några veckor tills vi fattade slutgiltigt beslut om att trycka upp – ett beslut jag verkligen är nöjd med!
Det här behöver du tänka på när du trycker upp
Nu ska jag gå närmare igenom alla de saker man måste beakta när man väljer att göra en trycksak – och de saker tryckeriet lyfte fram i mejlet.
Välj rätt papper – vilken känsla vill du ha?
Papper som papper kanske de flesta tänker, men riktiga trycksaksnördar älskar att fundera på vilken papperskvalitet som blir bäst för vilken produkt.
Ska det vara helt vitt eller ha en mer beige/gul ton? Hur tjockt ska det vara? Till exempel en dagstidning och en pocketbok har väldigt tunt papper, medan en hårdpärmad bok eller kalender har tjockare papper. I vårt fall var det viktigaste att det ska kännas tillräckligt stadigt och bra att skriva på.
Man kan be om pappersprover från tryckeriet men i vårt fall litade jag rakt av på expertisen och körde på det papper som de föreslog – alltså ett matt papper på 120 gram för insidorna och ett matt papper på 190 gram för pärmen. Bara som jämförelse: pappret i dagstidningar ligger på knappt 50 gram, medan kopieringspapper brukar vara cirka 80 gram/ark.
Ha ett sidantal delbart med fyra
När man designar en digital produkt finns det många saker man inte ens behöver tänka på som är helt avgörande när man trycker upp. En av de viktigaste sakerna är att sidantalet måste vara delbart med fyra om man trycker upp en bok, tidning eller stiftat häfte – alltså ett häfte som sitter ihop i ”ryggen” med häftstift (lite som en dagstidning).
I vårt ursprungliga material hade vi 23 sidor och fick därför tänka om designen och innehållet så att det skulle bli exakt 24 sidor. Detta är alltså smart att beakta redan innan man sätter igång och börjar planera innehållet. I värsta fall får man lägga till eller ta bort ett par sidor senare.
CMYK vs RGB-färger i trycksak
Vi har layoutat våra arbetsböcker i Canva, som i grunden är ett verktyg för att skapa digitalt material. Det innebär att den fil jag kunde exportera var i RGB-färger (eftersom Canva inte kan exportera i något annat format), medan tryckfärger alltid är CMYK (alltså fyrfärg).
Så vårt problem var alltså att vi i Canva layoutat i RGB, medan tryckfilen måste vara i CMYK-färger för att färgerna ska återges rätt.
Lyckligtvis kunde de hjälpa med detta på tryckeriet och de konverterade filerna till CMYK innan de gick i tryck. Det lönar sig alltså att meddela om detta i god tid och fråga om tryckeriet kan hjälpa till. Annars ska det också finnas konverterare man kan använda själv, men jag överlät detta mer än gärna till tryckeriet som gör sånt på daglig basis.
Vill du veta mer om RGB vs CMYK? Jag hittade en artikel som förklarar det bra mycket bättre än jag kan, så läs den om du vill veta mer!
Bleed, alltså marginal på 3 mm
En tryckmaskin är inte exakt i sin tryckprocess så det måste finnas en skärsmån i filen för att en bild eller ett element inte ska klippas av och få en vit rand i kanten – om tanken är att bilden ska gå från kant i kant på sidan, som till exempel för våra omslag (bilden nedan).
Den vanligaste skärsmånen, alltså bleeden, är på 3 millimeter. Bleeden finns där för att säkerställa att eventuella bilder och andra element går ”ända ut till kanterna” i den färdiga trycksaken.
Så i en tryckfil måste man tänka på att inte beskära en bild så pass tight att den blir beskuren så att en viktig del faller bort. I bilden nedan kommer antagligen allt som finns utanför den streckade linjen att beskäras bort, men det är ju inte viktigt för att bilden ska återges korrekt.
I Canva kan man ställa in skärsmånen via Arkiv > Visa utfall. Då får man se en streckad linje som visar området som egentligen blir utanför tryckprodukten, men som bilden/elementet måste fylla upp för att undvika de vita kanterna.
Det kan vara smart att lägga till dessa marginaler redan när du börjar layouta – för att slippa ”fylla ut” senare. Vi hade till exempel en hel del element som måste dras ut så att de också täckte skärsmånen.
Tänk på slutprodukten – inte på hur det ser ut på skärmen
Speciellt om man har en liten datorskärm är det lätt att bli blind för hur slutprodukten faktiskt kommer att se ut.
Har man tillgång till skrivare är det bra att skriva ut några sidor för att se hur stor fonten är när den trycks upp. Nu när vi uppdaterar produkten kommer vi att minska fonten lite eftersom den känts lite väl stor i printen – men sådant är svårt att upptäcka på skärmen.
En annan sak som också är bra att tänka på är hur uppslagen blir så att inte till exempel en uppgift hamnar på två olika uppslag så att man hela tiden måste bläddra av och an. Eller tänk dig en kalender med ett veckosuppslag där veckorna blir halva.
Gör ett provtryck
Fastän man skriver ut enstaka sidor eller kanske till och med hela produkten är det omöjligt att veta hur den faktiskt kommer att se ut ifall man inte gör ett provtryck. Det kostar oftast inte jättemycket men ger värdefull information om hur färgerna och elementen funkar ihop.
I vårt fall blev provtrycket också en viktig del av marknadsföringen i och med att vi kunde fota bilder på pappersprodukten fastän vi inte ännu beställt de arbetsböcker som skulle säljas.
Så se till att du beställer ditt provtryck i god tid så att du hinner uppdatera eventuella saker innan din riktiga deadline för produkten närmar sig.
Canva vs Indesign – i vilket program ska man layouta?
När jag studerade journalistik lärde vi oss använda InDesign – som är ett Adobe-program utvecklat för att uttryckligen layouta tidningar, böcker osv. Men eftersom vi jobbat mycket med Canva och redan hade börjat layouta produkten där så blev valet enkelt. Dessutom hade Jennifer aldrig använt Indesign och jag hade inga Adobe-program, så Canva blev ett naturligt val.
Men precis som med vilket program som helst så har det varit en inlärningskurva och vi har hela tiden lärt oss mer om hur Canva fungerar och vilka alla funktioner som finns tillgängliga.
Inte minst efter att vi skaffade Canva Pro i början av året. Det har verkligen varit värt det. Pro-versionen har flera smarta funktioner som underlättar och vi hittar hela tiden nya hacks som hjälper oss i layoutandet.
Det jag däremot saknar i Canva är möjligheten att se uppslag (alltså vilka sidor som är bredvid varandra när man öppnar arbetsboken) – det kan man nämligen i Indesign. Och när jag gjorde min skrivbok valde jag att layouta intervjuerna i Indesign, fastän allt annat gjordes i Canva (vilket för övrigt ledde till en hel del utmaningar när allt skulle fogas ihop till en tryckfil, men med hjälp av tryckeriet löste det sig).
Exempel på hur ett uppslag kan se ut i Indesign – här ur intervjun med Sandra Beijer i skrivboken.
Om du är nyfiken på Canva, ska du läsa Jennifers utomordentliga inlägg om Canva Pro. Det som är bra är att det kan finnas fem användare på ett Pro-konto, vilket betyder att vi delar på ett konto och kostnaden på 107 euro om året verkligen är överkomlig.
Men vill du layouta en tidning eller en bok – eller vad som helst med mycket text – då rekommenderar jag verkligen Indesign. Det är ett program uttryckligen utvecklat för att layouta trycksaker. Där går det att skapa ett ”textflöde”, alltså när du klistrar in en lång text på en sida kan du fortsätta med det som ”blir över” på nästa sida. I Canva är alla textrutor skilda och hänger inte ihop.
I Indesign kan du också lättare göra större ändringar. Om du till exempel vill ändra rubrikfonten på 40 olika sidor – då kan du göra det genom att ändra rubrikstilen. Samma gäller sidnummer. I Canva måste varje sidnummer skrivas skilt för sig, medan Indesign automatiskt skapar sidnummer och om man flyttar runt på något blir inte sidnumren fel.
Jag är verkligen ingen expert på Indesign och det är ett verktyg som kräver att man lägger ner en del tid på att lära sig det (men det kräver nog Canva också). Om du känner dig överväldigad av allt detta är det kanske bäst att överlåta layoutandet till någon utomstående som verkligen kan och vet vad hen sysslar med.
Att posta en fysisk produkt
Som jag skrev i början av inlägget så var vår ursprungliga tanke att göra en digital produkt som nästan kan sälja sig själv (bara som kommentar här: nästan inget säljer sig själv, så skippa den drömmen direkt!).
I stället för bara köra digitalt valde vi att också göra en trycksak, vilket så klart innebär att varje gång någon beställer produkten måste vi skicka iväg den per post.
Lyckligtvis har jag nuförtiden eget kontor och utrymme för att förvara produkterna (som för övrigt inte tar jättemycket plats, men nånstans måste de ju förvaras). Hos mig finns också kuvert och frimärken. Vi valde faktiskt att beställa kuvert med Let me create-logga eftersom skillnaden till kuvert utan någon logga alls inte var så stor.
Vi valde att inkludera frakten i produktens pris. Det blir tydligast för kunden och enligt en miniundersökning vi gjorde var det faktiskt alla som föredrog att frakten är inkludera och inte dyker upp som en tråkig överraskning i kassan.
Eftersom vi bor i Finland är det naturligtvis billigare att posta till Finland än till Sverige. Lyckligtvis är vårt ”paket” så pass tunt kan det skickas som ett vanligt brev (ryms in i brevlådan) och då är det vikten som avgör.
Arbetsböckerna inklusive kuvert väger mindre än 250 gram, vilket innebär att kostnaden för att posta till Finland är 3,70 euro och 5,85 euro/5,55 euro till Sverige/övriga Europa, beroende på om vi vill skicka det som priority eller economy. Men obs! Priserna stiger nästan varje år så det blir bara dyrare och dyrare. Jag brukar skämta att man borde investera i frimärken eftersom deras värde bara stiger för varje år.
✉︎ Gällande priser för brev som postas från Finland.
✉︎ Gällande priser för brev som postas från Sverige.
Men hur går själva postandet till då? När en beställning ramlar in i webbshopen plockar jag fram ett kuvert, skriver på adressen, klistrar på frimärken och droppar av hela paketet i närmaste postlåda.
Det tillkommer alltså en hel del småarbete med postning, men jag tycker att det är ganska mysigt så det gör inte så mycket. Roligast (och effektivast!) är att kunna posta flera produkter på en gång och inte posta en här, en där.
Skulle vi sälja i större volymer borde vi börja skriva ut adresslappar som kunde klistras på – eller helt outsourca postandet – men riktigt så långt är vi inte ännu. Mitt Företagsår är ju dessutom i allra högsta grad en säsongsprodukt så säljperioden och således även postperioden är rätt kort.
Så den där tanken om att göra en enkel digital produkt, hahahaha. Nej men jag är väldigt glad över att vi faktiskt valde att göra en trycksak. Det blev en riktig arbetsbok som våra kunder får känna på, skriva i och bläddra i under året eller när det är dags att sammanfatta och planera ett år senare.
Och när vi i undersökningen frågade våra 75 kunder vad de tyckte så uppskattade majoriteten att få fylla i en tryckprodukt. Därför har vi valt att fortsätta med det även i år! Men vem vet, om några år har vi kanske alla en ReMarkable och då blir vår fysiska arbetsbok överflödig? Eller så är den fysiska arbetsboken extra uppskattad för att vi så sällan handskas med papper?
Hurdan är du – uppskattar du en hederlig trycksak eller tycker du det digitala räcker?
0
