Ofta brukar vi tänka i tidstermer när vi funderar på hur mycket vi hinner med. Vi vet att ett dygn har tjugofyra timmar, varav vi gärna ska sova åtta och ha fritid i åtta och då har vi åtta timmar kvar för jobb.
Efter att i nästan tio år ha jobbat som frilans och varit min egen chef har jag för länge sedan gett upp tanken om att jobba åtta timmar om dagen. Det funkar inte för mig. För när jag jobbar, så jobbar jag väldigt intensivt. Jag brukar snitta på tre till fem trackade timmar om dagen, men det varierar.
Nu i september har jag inte jobbat jättemycket i faktiska timmar, däremot har jag jobbat jättemycket i kapacitet.
Det har varit varit både jobb och personliga projekt som ätit upp av min hjärnkapacitet.
När jag kollar på tidsrapporteringen i Toggl ser jag att hälften av min tid i september gått åt till mina egna kurser: Jag åkte en natt till Österbotten för att hålla kurs, Ellen och jag har lanserat vår NaNoWriMo-kurs och jag har Höstskriv två gånger i veckan. Plus allt som är kopplat till mina kurser och det lilla skrivimperium (hehe) jag bygger upp – bland annat mitt inspirationsbrev.
Annat som varit på to do-listan de senaste veckorna: Jag har skrivit ett flertal artiklar och översättningar, jag planerade och ordnade fest. Dessutom har vi i september jobbat stenhårt med Let me create och vår produkt som snart ska nylanseras.
I stället för att gå den lätta vägen och bara uppdatera årtal har vi valt att göra om och utveckla stora delar av materialet. För att vi älskar vår lilla företagarprodukt, men också för att vi vill att våra kunder ska känna att arbetsböckerna verkligen ger dem något.
Ett nytt namn har produkten också fått: Mitt Företagsår.
Mycket bättre än de något byråkratiska Årsrapport och Årsplanering, eller hur? Och i samma veva har vi gjort om LMC:s webbsida för att tydligare presentera vad vi egentligen sysslar med – alltså uppmuntran och inspiration för andra småföretagare.
Bild från vår höstkickoff på Kämp som Jennifer bloggat om!
Och när jag säger vi är det inte bara Jennifer och jag, utan också vår fantastiska assistent Alva som styrt upp allt från Instagraminlägg till en massa fix på hemsidan. Jag vet ärligt talat inte hur vi hade klarat av allt utan henne? Antagligen skulle mycket ha blivit ogjort.
För som sagt: vi har en begränsad kapacitet.
För mig har den här begränsade kapaciteten uttryckt sig i formen av minimalt med skrivtid. Så lite att jag är ganska arg och besviken på mig själv, men samtidigt inser jag att det ibland blir så här.
Så länge som jag inte skriver på heltid (vilket jag kanske inte ens vill?) så kommer det att finnas mer intensiva perioder då min kapacitet inte räcker till för skrivandet. I september har jag ändå rätt medvetet valt att prioritera frilansjobb och andra projekt.
Därför borde jag egentligen ha insett att september skulle bli så här och i stället för redigering av gammalt planera in skrivande av nytt. För jag tycker det är mycket lättare att hålla igång skrivandet om jag får skriva nytt, då kan jag liksom skriva en kvart eller kanske en halv timme om dagen, medan redigeringen kräver en helt annan typ av koncentration och kapacitet som inte varit möjlig nu.
Känner du igen dig?
Att det inte alltid handlar om de tillgängliga timmarna, utan det – och framförallt hur många olika saker – man fyller sin tid med?
0
