Äntligen fest!

Är det något jag varit ledsen över och klagat på när det gäller corona är det jag inte fick ha min planerade releasefest för Nationen. Jag hade hyrt Nylands Nation, layoutat sångblad, köpt 10 flaskor Koskenkorva och planerat en trerättersmeny. Till och med fått skumpaspons! Men drygt två veckor före festen var det bara att ställa in och ordna releasefest online. Förra hösten försökte jag göra ett nytt försök med festen men inte heller den blev av. Besvikelse på besvikelse på besvikelse.

Men i lördags var det äntligen dags! Jag hade fest och jag fick fira Nationen! Plus en massa andra grejer.

Kontorslokalen i Tölö omvandlades till en fantastisk festlokal. I ett rum var det releasesits, i andra rummet var det 35-årsfest. Och i mitt eget rum skålade vi för att mitt älskade kontor fyller ett år. Också skrivboken fick vara med på ett hörn och firas.

Nästan trettio personer dök upp och det var så roligt, så roligt! Tänk att bara samlas i ett rum, dricka skumpa, prata och skratta. Jag bjöd på en all day brunch och vi lyckades tömma arton flaskor bubbel. Det roligaste var ändå att vi kanske tre gånger trodde att skumpan var slut, men så hittade vi fler flaskor undangömda nånstans.

Jag fick en massa fina presenter, bland annat ett par underbara örhängen, ett seriealbum med dinosauriekomik, en flaska portvin (för det ska man tydligen dricka som författare!), champagne, en knasig krukväxt och massvis med andra drycker och så klart blommor som nu pryder kontoret. Jag lyckades också sälja några böcker och fick signera dem. Så nästan som på en riktig releasefest.

Dagen var på alla sätt perfekt – om än inte alls som jag visionerat den då i tiderna. Är ändå mest glad över att jag överhuvudtaget kunnat fira denna fest. Jag hade tänkt hålla ett tal – som jag så klart inte planerat, men jag brukar freestyla i såna situationer.

Men när jag skulle hålla talet för Nationen och typ livet så gick det inte. Det enda som kom var tårar. Och jag blir tårögd bara av att tänka på den stunden.

Det var så många känslor, så många förhoppningar och så många planer som äntligen blev sanna. Jag förstod nog inte förrän i söndags hur viktigt det var att faktiskt ordna den där festen. Nu har jag fått den ur mitt system och kan gå vidare.

Och när det inte går att hålla ett tal, då kan man alltid sjunga Helan går och dricka snaps!

Tack till alla som var med – utan gäst, ingen fest! Och extra stort tack till Jennifer som hjälpte mig att pynta och ställa i ordning och dessutom med att knäppa alla dessa bilder under dagens lopp. <3