Både natten till lördag och söndag sov jag ungefär nio timmar. Både lördag söndag blev det också en tupplur. Det var liksom omöjligt att hållas vaken. Kroppen ropade verkligen efter vila och lugn. Eftersom jag trackar min arbetstid vet jag att det inte blev något timrekord i april, men jag tror jag aldrig jobbat mer intensivt än den här månaden. Jag har betat av uppgift efter uppgift, nästan som en maskin bara för att mig an nästa uppgift. Det syns inte i arbetstimmarna, men jag känner det i skallen. Så en vilohelg var verkligen vad jag behövde.
Egentligen gjorde vi absolut ingenting. Vi cyklade lite på lördag och pysslade med Markus balkong. Jag tvättade alla kuddfodral och dammsög för att göra balkongsängen klar! Markus köpte nämligen en ny säng i vintras och den gamla har nu fått flytta ut på den gigantiska balkongen. Så där låg jag på söndag, läste bok och blev serverad champagne. Inte så illa!
Den här veckan blir igen lite halv – tredje veckan i rad med bara fyra “vanliga” arbetsdagar. Fastän jag kan jobba precis när jag vill så brukar jag ändå försöka vara ledig när alla andra är det. Men den här veckan får jag äntligen avsluta ett antal jobbprojekt och får skicka ut en fet hög med fakturor (har redan skrivit utkasten färdiga så att jag bara kan skicka i väg när kunden ger grönt ljus). Jag ser verkligen fram emot att kunna kryssa av alla jobb från to do-listan. Men nya väntar så klart runt hörnet – och det är jätteglad och tacksam för.
Nu ska jag strax åka iväg till Britas bollhall för att spela säsongens sista handbollsmatch (om vi bortser från världens roligaste turnering Sjundeå Cup sista helgen i maj). Eftersom matchen börjar först klockan nio tänker jag ta en lugn morgon hemma i morgon, ska baka världens enklaste och godaste baguetter för vappenfesten, jobba undan det sista och sen gå en sväng till kontoret för att skåla in vappen med några av mina härliga kontorskollegor. På kvällen blir det fest med studiegänget, ska bli så kul att se alla. Alltför länge sen sist. Blir så ledsen när jag tänker på hur sällan jag träffar mina vänner nuförtiden.
Resten av veckan ska jag försöka vänja mig vid ett lite lugnare jobbtempo – det brukar alltid ta ett tag att förstå att jag inte har en massa ogjorda uppgifter som väntar på min uppmärksamhet. Det blir också en bloggisträff med Jennifer, Malin och Corinne som jag ser fram emot. På helgen hoppas jag det blir ungefär lika lugnt som förra helgen. Tror verkligen kroppen längtar efter lite mer vila och återhämtning. Och så måste jag ju ladda mina batterier för att redigera Nationen. Borde börja med att printa ut manuset och läsa igenom det själv. Undrar seriöst vad som egentlige står där. Är ju snart ett halvår sen jag kollat på texten?!
Sen vill jag påminna dig om att nog kommer du väl också ihåg att vara snäll med dig själv och din kropp? Periodvis går det att jobba hårt, men det måste alltid vägas upp av vila. Annars kan det sluta illa. Riktigt illa. Så var snäll med dig själv, ta en tupplur, kolla en serie eller gör ingenting alls. Det är både viktigt och skönt.
Hoppas du får en fantastisk vecka med mycket serpentiner och ballonger!
0
2 svar
tänker du sätter ord på något viktigt att det inte bara är timmar man lägger, utan att intensiteten spelar också roll. att du inte slår timrekord kan ju handla om att du blivit effektivare – men du har ju ändå gjort massa jobb. precis som ett maraton inte blir mindre ansträngande bara för att man springer det på kortare tid…!
Så bra jämförelse med maratonloppet! Eftersom jag haft så mycket jobb har jag verkligen fokuserat, jag visste ju att jag inte har tid att slösa. Nu borde jag bara bli bättre på att ta tillvara de lediga timmarna, får bli nästa utmaning!