Scrivener – ett organiserat skrivprogram

När jag började skriva min första roman gjorde jag som många andra: jag öppnade ett nytt dokument i Word. Efter ett tag började jag ha så mycket text att det blev tungt att scrolla i Word och jag började leta efter alternativ.

Jag minns inte längre hur, men på nåt sätt ramlade jag över skrivprogrammet Scrivener och är nu både en trogen och nöjd användare. Därför tänkte jag dela med mig om varför jag använder Scrivener och vilka fördelar jag ser med programmet.

Scrivener är alltså ett skrivprogram utvecklat uttryckligen för att skriva romaner eller andra längre texter.

Tanken är att du med hjälp av de olika verktygen ska få en så bra struktur och överblick som möjligt. När sidantalet börjar stiga över 100 börjar åtminstone jag längta efter mer än ett långt dokument. Jag har fått en hel del frågor på Scrivener så nu tänkte jag äntligen skriva ett inlägg om hur jag gör.

Binder, synopsisläge och post-it-lappar ger struktur

Med hjälp av bindern till vänster får jag lätt en överblick över hela mitt manus (kolla bilderna nedan så får du se hur det ser ut). Till exempel Nationen som är ca 75 000 ord, har tre olika perspektivkaraktärer, utspelar sig under perioden september–maj och har massa trådar som skulle vara svåra att överblicka i Word (om en inte använder kapitelrubriker etc som också går).

I bindern (alltså det som finns längst till vänster i ditt Scrivenerfönster) för just Nationen är varje månad en egen mapp och varje kapitel en egen fil/rad i mappen. Jag använder mig också av kapitelrubriker som gör det lätt för mig att veta vad det handlar om (nej, jag kommer inte ihåg allt utantill) och färgerna grön, röd och blå indikerar om kapitlet är skrivet ur Astrids, Sagas eller Mikaels perspektiv.

Jag vill inte att det ska vara två kapitel med Mikael efter varandra så då har jag ibland fått pussla en hel del för att kronologin ska bli rätt. Men då är det bara att dra i en fil och släppa den på ett annat ställe.

För att färga index-korten i bindern går du till innehåll > använd POV färg i > show as background color in binder (fråga mig inte varför just den sista punkten blir på engelska). Har du Scrivener på engelska är det view > use label color in … Här kan du också färga dina post it-lappar och raderna i synopsisläget.

Att använda sig av färgerna funkar också om du till exempel skriver i två tidsplan – då kan till exempel nutid vara blått och dåtid rött.

Via post-it-lapparna eller synopsisformatet går det också snabbt att få en överblick av projektet. I synopsisformatet ser jag också hur många ord ett kapitel har, vilket jag tycker är bra för att se att det är nån sorts balans. Just i det här manuset vill jag inte att ett kapitel är 600 ord och så nästa 3000, utan de flesta brukar landa på ungefär 1000 ord (med en del undantag).

Omarbetningsläge underlättar redigering

Min favoritfunktion i Scrivener är att jag kan slå på ett omarbetningsläge och via det helt konkret se vad som händer i texten. Första versionen är svart, nästa röd, andra blå osv. Ibland känns det som om inget har hänt i texten, men när jag ser alla färger har jag ju bevis svart på vitt (eller grönt, rött, blått på vitt) att jag har redigerat.

När den nyskrivna texten är i annan färg är det också lätt att korrläsa bara de partierna när jag är klar med en redigeringsrunda. Jag kan ju lita på att resten är i ganska bra skick i och med att jag inte rört just den texten. Dessutom är jag så enkel att jag blir glad av att se den färgglada texten, haha. Nyligen lärde jag mig också att det går att få bort en viss omarbetningsfärg genom att välja ”ta bort aktuell omarbetningsfärg”, vilket kan vara praktiskt om en börjar ha en massa olika färger i texten och vill se bara den senaste redigeringen.

Exportera till Word eller pdf när andra ska läsa

Jag arbetar i Scrivener i princip ända fram tills att boken ska ombrytas. Det här innebär att jag alltid exporterar texten till Word om någon annan ska läsa mellan varven. Det är ett litet extra jobb, men inte så farligt med tanke på att jag i Scrivener har en mycket bättre överblick, kan flytta runt på kapitel hur som helst eller kanske till och med radera hela kapitel (händer förvånansvärt ofta).

Det går alltså att exportera till både Word och pdf så det är inget problem. Ibland gör jag också en Kindle-fil av manuset och läser på Kindlen för att slippa skriva ut 200 sidor. Det känns också ganska häftigt att läsa manuset i e-boksläsaren för det ger en känsla av ”riktig” bok.

Fastän jag använt Scrivener i fem (!) år är jag fortfarande ingen guru och det finns många funktioner jag inte kan. Men där ute finns massvis med information för den som vill lära mig använda programmet på ett djupare plan. Och när det dyker upp nåt problem brukar jag googla och det mesta går att få svar på.

Testa 30 dagar gratis

Vilket program skriver du i? Själv skulle jag inte längre kunna eller vilja skriva ett manus i Word. Word ger också såna otroliga jobb-vibbar för mig och jag vill helst inte tänka på jobb när jag skriver skönlitterärt. Dessutom kommer du aldrig att tappa text om du inte kommer ihåg att spara, Scrivener sparar nämligen automatiskt med några sekunders mellanrum! Jag har också alla mina manus i molnet så fastän datorn skulle krascha finns texten kvar. Viktigt!! Vet inte hur många gånger jag hört om manus som försvunnit när hårdskivan sagt hejdå. Får ångest av bara tanken alltså.

Om du inte har testat Scrivener rekommenderar jag varmt att testa gratis i 30 dagar. Det fina med den testperioden är att du faktiskt har 30 dagar som du kan använda till exempel under tre månader, testdagarna räknas alltså enligt hur många dagar du har öppnat programmet. Sen om du vill köpa programmet kostar det runt 50 euro och det tycker jag är mer än värt i och med att det är en engångsavgift.

Det tar en stund att sätta sig in i Scrivener men som sagt, nu skulle jag längre inte vilja vara utan. Blev du nyfiken och undrar över nåt? Jag svarar gärna på alla frågor enligt bästa förmåga!