För ett år sedan hängde jag som gäst hos Förlaget när de hade öppet hus under konstens natt. Då hade jag redan haft en del kontakt med dem, men inget var säkert gällande utgivning. Men jag minns att jag då gick omkring med mitt vinglas i handen och bara hoppades på att jag följande år skulle vara en av författarna på scen. Att jag ett år senare skulle ha en bok att hålla i handen.
I går kväll hände det. Jag läste på scen ur min debutroman. Jag signerade böcker. Och jag märkte att en liten plansch med mitt omslag hängde på väggen. Ett år senare händer allt det jag bara kunde drömma om i fjol. Allt och lite mer.
Så ibland blir drömmar sanna. Men det gäller att jobba på det, tro på sig själv och vara förbannat envis. Det är nämligen väldigt sällan nån annan kommer och säger åt en vad en ska göra. Det gäller att ”bara” göra det – annars blir det ogjort och drömmarna förblir drömmar.
De senaste veckorna har på många sätt varit väldigt omtumlande och jag väntar på en liten chans att få landa i mina tankar och känslor, utan att ha nån aning om när jag får den chansen. Men visst njuter jag också. Så otroligt mycket. Det jag drömde om i fjol är nu min verklighet. Wow!
