fbpx

20 glas vin senare

En orsak att jag gillar Argentina är vinet. Det var faktiskt där jag lärde mig att tycka om vin på riktigt under min resa 2009. Och oliver faktiskt, på samma gång! Eftersom jag lärt mig att dricka vin i Argentina är det just argentinska viner jag helst köper, och allra helst ska det vara druvan malbec.

Så när jag åkte till Mendoza var mitt viktigaste mål att åka på en wine tour. Jag skrev tidigare om när vi cyklade runt mellan vingårdar men jag ville göra en tour till. Jag googlade lite på wine tours i Mendoza och hittade Ampora wine tours. Och nu äntligen ska ni får höra om en av de bästa dagarna under resan. För exakt fem (!!) veckor sen drack jag massvis med gott vin.

Allt började med att jag glad i hågen traskade i väg till Amporas kontor och frågade om tours. Eftersom dollartecknet används som symbol efter alla pris i Argentina (också då det gäller argentiska pesos) trodde jag först att priset var 170 peso (ca 10 euro) men det visade sig snabbt att vi snackade 160 dollar. Så jag velade – är det verkligen värt att betala så mycket för lite vin?

Det visade sig ändå att priset skulle innehålla en 6-rätters lunch med tillhörande vin + så klart allt vin vi skulle få smaka på under dagens tre vinprovningar på tre olika vingårdar. Jag är inte så slösaktig när det gäller pengar, men genast när vi snackar mat och vin (och böcker) glömmer jag liksom lite att tänka rationellt. Det är ju upplevelser, det går inte att mäta i pengar! Dessutom skulle bara den där lunchen ha kostat mer i Finland än vad hela min wine tour kostade.

Dagen började med att jag blev upplockad på mitt hostell och vi körde iväg till första vingården. Vi var bara fem stycken i gruppen och hade med oss en egen guide som pratade perfekt engelska (jag hade klarat mig på spanska, men alla förstod inte spanska). Utöver vår egen guide hade vi också skilda guider på varje vingård.

Vid 9.30 hade jag mitt första glas i handen – en god rosé och efter det blev det mååånga glas. Vi fick också massvis med information under dagen, så mycket att det var svårt att registrera allt tillsammans med vinet. Men åtminstone i några timmar för fem veckor sen hade jag stenkoll på det här med vin.

En sak jag lärde mig är att malbec-druvan ursprungligen kommer från Frankrike, men att det visade sig att Mendoza hade utmärkta förhållanden för just malbec och därför finns det så mycket malbec just i Mendoza.

Det mest spännande under vår tour var när vi fick smaka på vin rakt ur tunnan – alltså vin som inte ännu var färdigt. De som jobbar med tillverkningen smakar med jämna mellanrum på vinet för att kolla om det är bra eller om det behöver lagras en tid till. Det kan stå att ett vin lagrats i 18 månader, men det kan vara 16 eller 20 månader – beroende på hur vinet utvecklas under tiden. Mycket baserar sig alltså på smaklökar.

Alltså det här landskapet!!

Alltså det här landskapet!!

Jag gillar som sagt att dricka vin, men oftast brukar jag köpa i vin i prisklassen 8–15 euro. Lite beroende på vad det är för vin och vad det är för tillfälle. Men väldigt sällan, knappt nånsin köper jag vin för över 20 euro. Men på en av vingårdarna köpte jag en flaska som kostade 30 euro (!). Nu väntar den på ett specialtillfälle att bli korkad på. Den ska definitivt inte drickas på någon efterfest, haha.

Jag köpte också ett jättegott efterrättsvin och pistagenötter från den minsta vingården vi var till. Bilden ovanför är utsikten från vingården. Bara så mycket wow!

Dagens absoluta höjdpunkt var ändå den där 6-rätterslunchen. Så himla god mat och att allt avslutades med skumpa gjorde ju skumpafantasten i mig överlycklig. Restaurangens kock lär vara rätt känd i Argentina och maten var verkligen jättegod. Alltså den där biffen kan vara den godaste biffen jag nånsin ätit. Och vi fick två efterrätter. TVÅ!

En miniefterrätt före den riktiga efterrätten.

En miniefterrätt före den riktiga efterrätten.

Den riktiga efterrätten som var en quinoabar med massa gott.

Den riktiga efterrätten som var en quinoabar med massa gott.

Under dagen blev det säkert närmare 20 olika vin så på slutet var jag kanske inte helt i det nyktraste laget, men det var nu ändå inget fylleslag. Bara en massa massa massa gott vin. På flera ställen fick vi också smaka på ett lite bättre vin än det var ”meningen”. Eller så sades det åtminstone åt oss, hehe.

Lunchens viner. Alla goda så klart.

Lunchens viner. Alla goda så klart.

Så skulle jag rekommendera någon att betala 160 dollar för en sådan här wine tour? Absolut! Det var så värt alla pengar! Ibland känns det ju surt att betala mycket för något turistigt, men sen finns det de där gångerna då det är totalt värt det.

Vad säger du? Blev du lockad?

Vår underbara guide Sabrina.

Vår underbara guide Sabrina.

0

2 svar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

skriva

Vi har en litterär agent

Redan ifjol sa Anne att vi ska testa på att skicka deckaren till en litterär agent innan vi skickar till förlag. För ett par år sen hade jag kontakt med en svensk agent för min chicklit (den som

Läs mer »
drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »