Grejen med det här livet är att en oftast inte kan veta hur något är förrän en själv har upplevt det. Det gäller att skriva böcker och det gäller att driva företag. När jag började skriva dammsög jag internet på information och tips kring skrivande och läste precis allt jag hittade om ämnet.
Men grejen är ju att en ändå måste begå sina egna misstag. Jag har läst otroligt mycket om att skriva (och om mycket annat också) men oftast slutar det med att jag gör precis som jag skulle ha gjort utan alla tips. Kanske jag har fått nån insikt på vägen, men misstag uppstår likväl. Ändå vet jag att jag också i fortsättningen kommer att läsa böcker om skrivande och läsa bloggar med tips och idéer.
Med mitt företagande har jag också försökt leta reda på information om det ena och det tredje men klart att det finns grejer jag inte visste innan jag startade eget. Eller jag kanske visste det på något plan men var ändå tvungen att uppleva allt själv.
I vårt senaste poddavsnitt bjuder Malin och jag på grejer vi inte visste innan vi startade företag och hoppas att de som planerar att starta eget kan lära sig ens något av våra lärdomar. Egentligen ska vi ju inte prata om misstag utan omvägar. Och vissa omvägar kan ju vara riktigt bra.
[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/265460962″ params=”color=ff5500&auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false” width=”100%” height=”166″ iframe=”true” /]
Vilka grejer har du själv lärt dig med tiden i ditt skrivande/ditt jobb? Nyfiken på att höra om andras erfarenheter!
0
6 svar
Att dela med sig av sin text för feedback och stavningsfel etc. Glömmer aldrig då jag skulle ha skrivit sirener, men det blev syrener.. Vilket kanske inte var en stor grejj, men ändå, haha.
Att låta andra läsa är jätteviktigt för en blir så himla blind för de egna orden. 🙂
Att inte ge upp fast det är tråkigt att skriva något, eller fast det inte ser ut att bli till något. Med tillräckligt många omskrivningar brukar det lösa sig.
Att inte ta på mig för mycket jobb. Det är sällan värt det, även saker som verkar roliga en och en blir jobbiga om de är för många.
Det där med att inte ge upp är superviktigt. Just nu stretar jag med mitt manus och är ganska (nej jätte!) trött på det, men ska det bli så får jag jobba vidare.
Gällande för mycket jobb: där känner jag också igen mig, har nu börjat tacka nej till grejer jag helt enkelt inte hinner med men skulle kunna bli ännu bättre på det!
Mina erfarenheter av skrivande hittills handlar ju främst om vetenskapligt skrivande. Där har jag lärt mig att man aldrig kan vara för tydlig. Det samma gäller också mitt lärarskap, jag gör ofta skriftliga anvisningar för det ena och det andra. Jag tycker att det jag har skrivit är klart som korvspad, och ändå kommer det ”jättekonstiga” eller oväntade frågor som visar att läsaren kan tänka helt annorlunda och missförstå min text. Hm, det kan vara något att tänka på också i det skönlitterära skrivandet… jag får fundera på det när jag tar itu med romanmanuskriptet på nytt i sommar.
I skönlitteratur är det knepigare. För om du skriver ut precis allt skriver du läsaren på näsan. Det är kanske lite ett problem som jag har. Är så van att skriva journalistiskt (där allt ska vara korrekt och tydligt) men för att skönlitteraturen ska fungera behöver budskapen finnas mellan raderna. Otroligt klurigt och svårt! Lycka till med manuset! 🙂