Den här våren har jag rätt ofta känt att jag är i behov av bekräftelse. Nån som säger att jag sysslar med rätt grejer, nån som påminner om att det här med att skriva böcker tar tid, nån som hejar på mig när jag känner mig värdelös. Samtidigt känns det så himla jobbigt att hela tiden fiska efter bekräftelse – är det äkta om jag ber någon bekräfta mig? Eller säger folk snälla saker bara för att få tyst på mig, hehe.
Just det här snackar vi om i senaste avsnittet av podden med Malin. Om behovet av bekräftelse och hur vi helst blir bekräftade. Hur ofta känner du ett behov av bekräftelse och vad skulle den ultimata bekräftelsen vara för dig?
[soundcloud url=”https://api.soundcloud.com/tracks/255534849″ params=”color=ff5500&auto_play=false&hide_related=false&show_comments=true&show_user=true&show_reposts=false” width=”100%” height=”166″ iframe=”true” /]
Förlåt förresten för den ofrivilliga bloggpausen. Jag kände mig av nån anledning väldigt trött i slutet av veckan (folk påstår att det finns sånt som vårtrötthet) och påsklovet kunde inte ha kommit mer lägligt. Har mest satsat på äta och läsa. I dag har jag sprungit en runda i solskenet (bar asfalt och också sandvägarna har smultit fram!) och Jon och jag har inlett planeringen av vårt gemensamma projekt. Så roligt att jobba ihop tycker jag.
Systerdotterns konstverk. Hoppas du haft en skön påsk!
4 svar
Vårtrötthet ja, det kan jag nog ha fått en släng av. Ibland behövs en paus och lite annat. Låter gott med springrundan 🙂
Ja löpningen har blivit mitt sätt att nolla hjärnan. Spännande med tanke på att jag förr inte alls gillade att springa, men så här kan det tydligen gå. 😀
Jag tycker absolut det är äkta fast man ber om bekräftelse! Och löpning är bra till så mycket. Att nolla hjärnan när det snurrar för mycket, att bli på bättre humör, att fundera på kreativa juttun med sig själv eller umgås med nån kompis och så vidare! Eller lyssna på podar så att man int själv behöver tänka eller som sällskap eller musik eller radio eller ingenting. jepp, har hittat tillbaka till glädjen med löpning. Det märks väl inte, hahahahaa!
Yay för löparglädje! Och ja, bekräfrelsen kan så klart vara äkta fast en ber om det. 🙂 Men om en hela tiden jagar bekräftelse kan det bli fel.