fbpx

Studielivet då?

Ojoj, det här med finlandismer fick ju verkligen er i gång! Så roligt med många kommentarer om favoritord och uttryck. De som säger att språk är tråkigt har fel, eller hur? Nu tänkte jag försöka få i gång en ny diskussion.
Som ni kanske vet så handlar mitt andra manus om studielivet i Helsingfors på en fiktiv studentnation. Jag skrev utkastet under NaNoWriMo ifjol och har börjat jobba med det lite smått och ska sätta i gång nu på riktigt.

gulissits

MEN det börjar ju vara några år sedan jag själv studerade så jag tänkte att det skulle vara kul med lite input från er. Vad var bäst med studierna? Vad var sämst? Linn bloggade igår om att hon träffat sitt studiegäng och det uppstod en märklig fiilis. En bekant känsla från förr medan man själv gått vidare i livet. Studierna har varit (och är) för många en stor del av livet när det håller på. Själv ångrar jag inte en enda fest eller annat äventyr vi höll på med då samtidigt som jag är glad att jag inte längre behöver dra på mig halaren (overallen) eller städa efter en fest.

På bilden till höger är jag på väg på min gulissits, i höst är det 10 (!!) år sedan jag började studera. Jag kommer ihåg att jag inte ens tyckte att gulissitsen var så skoj. Snapsen var äcklig, punschen var äcklig och jag hade varit magsjuk just innan. Då kunde jag knappast tro att jag skulle totalaktivera mig under de kommande åren (värdinna, årsfestmarskalk, ordförande … you name it!).

Kan ni inte dela med er av era knäppaste, roligaste eller kanske sämsta minnen från studieåren? Jag vet att det här väcker känslor hos många, se bara vilken storm det blev av ett blogginlägg på Hbl. Att kritisera festkulturen föll inte i så god jord. Själv har jag inte spottat i glaset (är det här nu också en finladism?) när jag studerade, men jag försökte också alltid poängtera att ingen behöver känna sig tvungen att dricka. Hur upplever ni det här?

kuggehalare

Finns så mycket att diskutera och skulle vara kul med flera olika åsikter. I stället för ”mitt sommarlov” vill jag alltså höra om ”min studietid”. Shoot!

0

6 svar

  1. Hm, jag tycker att det är upp till var och en… men själv undvek jag studietidens festande för att det blev så att de få gånger jag deltog var folk jättefulla och sura på de som INTE var jättefulla…
    Trevliga studieminnen från mina diverse olika studier har jag i alla fall!

    1. Blä för dem som är SURA på dem som inte vill dricka! Fattar att det kan vara tråkigt att se på en massa fyllon om man själv är nykter. För mig själv är min studietid ändå så mycket mer än bara fester. Vi brukade t.ex. spela fotboll/basket/innebandy en gång i veckan, tränade ofta tillsammans på UniSport, hade filmkvällar etc. Men visst var det mycket som kretsade kring fester. Men bra att du också har fina minnen! 🙂

  2. Det sjukaste minnet jag har måste nästan vara min första gulisintagning som innefattade spöregn, simmande i fontän och underklädsrugby med gädda… Åh herre.

  3. Tror jag skippade större delen av det där med studieliv. Gick på en sits en gång på Nylle (ensam). La på den sociala sidan och hade faktiskt ganska roligt. Sen gick jag hem och tänkte att det nog räckte med det där. Jobbade största delen heltid under mina studier och var väldigt intresserad av fest men helst fest utanför skolan. Ägde faktiskt en halare i en vecka innan min halarskräck satte igång och jag sålde den. (fortfarande chockad över hur dyr en halare faktiskt är) Geeez. Tror jag gjorde det där galna studielivet under gymnasiet och sen vetefan om jag kände mig för gammal eller var grejen riktigt var men studiefest blev det inte så mycket för min del. Du verkar i alla fall har gjort det fullt ut! Bra det. Misstänker att du kommer glädjas över den perioden hela livet 🙂 (Ps. Fick så flashback av ditt färgade underhår ) 🙂

    1. Så spännande och höra! Själv var jag så hiiiimla inne i det och kan inte riktigt tänka mig mitt liv utan den perioden och ångrar verkligen inte en sekund. Manuset jag jobbar med handlar ju också om det där galna när ALLA är så sjukt inne i det, men bra att komma ihåg att alla faktiskt inte är det. Kanske jag lyckas smyga in nån sån kommentar/aspekt nånstans. Du fick iaf min tankeverksamhet i gång!
      Och jestas, det där håret. Nej tack säger jag. 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

skriva

Vi har en litterär agent

Redan ifjol sa Anne att vi ska testa på att skicka deckaren till en litterär agent innan vi skickar till förlag. För ett par år sen hade jag kontakt med en svensk agent för min chicklit (den som

Läs mer »
drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »