Det här må vara den tröttaste inledningen på ett blogginlägg, men hur går tiden så himla fort? Oktober började ju just och nu är det bara några dagar kvar och den här stackars bloggen har lämnats åt sitt öde. Jag är så otroligt trött hela tiden samtidigt som det känns som att jag har hundra bollar i luften och en massa att fixa innan jag hoppar på flygplanet mot Köpenhamn på torsdag förmiddag. Jag bara längtar efter att komma till Köpenhamn och lämna åtminstone en del av vardagskaoset här hemma.
Men vad har jag gjort då medan det varit tyst här på bloggen?
Skrivit massvis med artiklar, besökt bokmässan här i Helsingfors som allra hastigast, druckit vin och ätit gott under vin- och matmässan, sett Birger Carlstedt-utställningen på Amos Rex, ätit gudomligt goda dumplings på Hills Dumplings, spelat en handbollsmatch, ätit sushi och druckit vin med gymnasievänner, städat och rensat hemma, blivit bjuden på mexikansk middag hos Jennifer & T, yogat, köpt en klänning (som jag först lånat på Vaaterekki och totalt förälskade mig i), gjort en synundersökning, planerat en retreat som jag ska berätta mer om nästa vecka, lyssnat färdigt Simona Arhnstedts nyaste bok, cyklat lyckligt runt med min älskade elcykel trots regn och slask, gjort färdigt min Waffle Wednesday-presentation som jag håller i morgon och … Ja kanske det var det?
Kartkavajen jag använder alldeles för sällan fick hänga med till bokmässan.
När till och med taket och utställningsväggarna är konst på Amos Rex.
Inte konstigt att det snurrar i huvudet och jag längtar verkligen efter att morgondagen är över – samtidigt som det ska bli så otroligt roligt att föreläsa i morgon. Det lär vara 45 (!) personer på väg och jag hoppas verkligen att jag kan ge det publiken vill ha. Jag har visat min presentation för både Jennifer och Markus och fått godkänt och har rätt så bra koll på vad jag ska säga, så det blir väl bra. Waffle Wednesday-presentationen brukar sändas live på Facebook (hjälp!) så om du inte kan närvara fysiskt kan du säkert följa med via fb!
Dagen fortsätter i skrivande anda – jag ska nämligen träffa min redaktör för att snacka om vad hon tyckte om den senaste versionen av Nationen. Själv har jag jobbat aktivt för att glömma allt som har med den boken att göra, så ska bli intressant att prata om den i morgon och se hur Astrid, Saga och Mikael mår.
Nu ska jag försöka lugna ner min övertända hjärna och se till att komma tidigt i säng i kväll. Antagligen sover jag ryckigt och med hundra tankar i skallen. Sa jag redan att jag ser fram emot att hoppa på det där planet mot Köpenhamn? Kanske en del av mitt hjärnkaos stannar kvar i Finland?
0
