I går morse gick jag lycklig och nöjd till mitt nya kontor och kände mig extremt stolt över att jag var där redan klockan nio på morgonen (jag vet, det låter inte så hujsigt, men jag är rätt så seg på morgonen). Jag gjorde klart ett översättningsjobb och tanken var att jag skulle göra upp en plan för hösten, typ ett tidschema eller en läseordning, i enlighet med målsättningar och planer jag lagt upp kvällen innan tillsammans med tjejerna.
Nå, det gick ju inte alls som jag tänkte mig. Efter ett tag märkte jag att min dator inte laddar. Jag testade ungefär alla uttag på hela kontoret men inget hände, jag ringde till servicen och frågade vad som kunde vara felet och de gav några tips men inget funkade. Min dator vägrade ta emot el.
Snabbt som fan packade jag ihop mig och promenerade de några hundra metrarna hem medan tårarna brände bakom ögonlocken. När jag kom in genom dörren kunde jag inte längre hålla mig. Min dator, mitt viktigaste arbetsredskap, var sönder och på servicen hade de sagt att det kommer att ta minst tio arbetsdagar för dem att kolla vad felet beror på (på grund av lång kö). Jag grät och var i panik, hur ska jag klara mig i flera veckor utan datorn??
Efter ett tag lugnade jag ner mig och förde datorn på service. I dag har jag fått en lånedator av en snäll människa så att jag i alla fall kan jobba. Mobilen i all ära, men att översätta eller skriva artiklar på en telefon är inget jag precis vill göra. Alla har frågat ”du har väl back ups” och jo det har jag så klart (det har du väl också?!). Mina manus finns i Dropbox och allt som sparas på desktopen på min dator finns automatiskt i iCloud, men det tar inte bort det faktum att det är otroligt irriterande att vara utan sin egen dator.
Meeeeen jag försöker tänka positivt. Det är bara en dator. Hellre en söndrig dator än ett brustet hjärta eller brutet ben. Dessutom har jag inte totalpanik med jobb just nu så det gör inget att jag måste vänja mig vid en ny maskin. Och allt löser ju sig alltid. Men visst fan är det störande när tekniken inte fungerar.
Nu är det som tur är fredag och i morgon är det lördag och det innebär att det blir kräftskiva! Jag fyller år på söndagen så i morgon ska vi sörpla i oss snaps och kräftor och fira ytterligare ett år i mitt liv. Vad är nu väl lite teknikstrul när jag har en drös fantastiska människor runt omkring mig? Dessutom tror jag att universum med datorstrulet sände en riktigt stor mindfulnessövning till mig. Att öva upp tålamodet är alltid bra för mig, hehe.
Hoppas du får en underbar helg och att du slipper teknikstrul och annat strul. Men som med allt annat: this too shall pass. Om några dagar kommer jag inte ens märka att jag inte har min egen dator, eller det hoppas jag i alla fall. Men nu: helg!
0
2 svar
Coolt kontor men vilken mardröm med datorn! Tur det var fredag så det vankades öl, brukar lätta upp det mesta några snäpp!
Ja alltså suuuuck. Men tur att jag har en reservdator, bättre det än ingen dator alls! 🙂 Och som sagt: det är bara en pryl och allt löser sig.