Poesitorsdag – 3 dikter om kärlek

Nu blir det poesitorsdag! Och inte bara i dag, utan också de följande fem veckorna här på bloggen. Och när poesitorsdag är slut är det redan dags för juli, hur sjukt?! Det har redan gått flera veckor sedan NaPoWriMo, alltså min poesiutmaning som gick ut på att skriva en dikt om dagen, tog slut. Planen var att publicera ett urval av de dikterna här på bloggen. Jag hade funderat på hur jag skulle lägga upp det och Jennifer föreslog att jag skulle välja ut de tre bästa, tre sämsta och så vidare.

Jag tyckte det lät som en bra idé men när jag började gå igenom mina dikter insåg jag att alla vara så suveräna att det inte skulle gå att skrapa ihop tre dåliga. Haha nånejnå, men i stället kör jag sex olika teman. Vi börjar så klart med kärlek – vad är väl grunden till poesi och litteratur om inte (o)lycklig kärlek?

De fem följande veckorna blir det sen dikter som går under följande teman: väder (sexigt va?!), en ny början, rädslor, skrivandet och resor. Hoppas ni tycker det här ska bli kul för nu kör vi i gång. Tre dikter om kärlek av poet von Kügelgen, var så goda!

7.4.2018

när jag kör följer jag regler
stannar för rött
glömmer aldrig säkerhetsbältet

när jag blir kär glömmer jag reglerna
kör hundra kilometer i timmen mot rött
glömmer alltid mig själv 

kör eller kär
bara en vokal som skiljer åt
bara en vokal som ser till att
mitt hjärta glömmer säkerhetsbältet
hur många gånger jag än kraschar

12.4.2018

vill du veta hur ditt liv
ser ut om ett år
vill du veta vem du möter
vem som kysser dig till näst? 

eller vill du låta livet
överraska dig
och kanske
ta en plötslig sväng?

27.4.2018

senast jag landade i Helsingfors
satt du bredvid mig
men ändå inte 

jag hade så ont i öronen att jag grät
men du lyssnade inte på mina tårar
du lyssnade på något annat

jag grät för att jag hade ont i öronen
och för att jag nog visste
hur det skulle gå 

två och en halv månad senare landar jag
utan tårar och utan dig
nu är det inget som gör ont

***

Jag publicerade också en bonusdikt som en bild på Instagram, lägger också med bilden här. Av nån anledning känns det extra sårbart och nästan pinsamt för mig att dela med mig av de här dikterna. Jag har ju nästan svårt att kalla dem för dikter. Och just därför delar jag dem och kallar dem för dikter. Jag tror det är bra att gå lite utanför sin bekvämlighetszon alltid då och då.