fbpx

Växtvärken

När jag gick i lågstadiet växte jag så det knakade. Om kvällarna låg jag i sängen och kände av växtvärken i benen och hade ibland svårt att somna för att kroppen gav sig tillkänna. Fatta att en faktiskt kan känna att en växer. 

Jag har slutat växa på längden för snart tjugo år sedan men just nu känns det som om jag växer mer än någonsin förr. Det senaste året har så mycket hänt att jag ibland har svårt att hänga med. 

På ytan är det egentligen ”bara” två stora grejer. Ett långt förhållande tog slut och jag blev antagen. Men det är ju inte så bara. Under det senaste året har mitt liv ändrats så mycket och förändringen pågår hela tiden. Ett avslutat förhållande betyder samtidigt att något nytt kommer att hända medan debuten bara är startskottet för allt det jag vill åstadkomma som författare. 

Jag märker all denna förändring när jag igen ligger vaken om kvällarna. Nu är det inte längre en fysisk växtvärk, utan en växtvärk som inte syns i centimeter och ofta inte syns utåt överhuvudtaget. Men jag känner med ungefär varje cell i min kropp att jag växer. Jag växer så det knakar, men på ett annat sätt än då för tjugo år sedan. 

Många säger att jag ska komma ihåg att njuta av allt det roliga som sker och det gör jag. Jag lovar. Men samtidigt snurrar ungefär en miljon tankar i mitt huvud och det känns som att känslorna hela tiden är på ytan. Jag känner så mycket hela tiden och för en som normalt inte brukar ha så mycket humörsvängningar är det här extremt. 

Samtidigt skulle jag inte byta bort en sekund av allt det som sker just nu. Jag har verkligen ingen aning om var jag är om ett år, för att inte tala om fem år. Var jag bor, vad jag jobbar med, vad jag skriver, vem jag eventuellt älskar. Alla, alltså verkligen alla, dörrar står (om inte öppna) så åtminstone på glänt. Och det är ju minst sagt häftigt.  

Så det gäller väl bara att spänna bältet och se var jag landar till näst. Så där helt fysiskt kommer jag att börja med att landa i Amsterdam, har nämligen en efterlängtad resa framför mig. De följande tío dagarna ska jag göra en liten Europaturné och träffa många fina vänner. Känner att den här resan inte kunde ha kommit lägligare! 

upload.jpg

0

2 svar

  1. Härligt! Men kan tänka mej att man blir lite snurrig av allt nytt. Men jag tycker i alla fall att du har såå rätt inställning och positiv anda att du inte kan annat än att växa åt rätt håll 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

skriva

Vi har en litterär agent

Redan ifjol sa Anne att vi ska testa på att skicka deckaren till en litterär agent innan vi skickar till förlag. För ett par år sen hade jag kontakt med en svensk agent för min chicklit (den som

Läs mer »
drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »