Jag fortsätter att svara på frågorna från förra veckan. Jag fick en fråga om förlaget angett någon orsak varför de vill ge ut min bok. Tyvärr (!) är det ju inte så att jag fått en lista med fem punkter som beskriver varför de väljer att ge ut min bok (men det skulle vara en skön egoboost med en sådan).
Det jag däremot fått höra av min förläggare är att han hoppas att min bok ska läsas också av dem som normalt inte läser så mycket. Jag blev väldigt glad över den kommentaren och hoppas att det också ska gå så.
Kanske min bok kan väcka läslusten hos nån? Jag skriver inte finlitterärt (vad det nu egentligen är). I stället försöker jag skriva med ett driv så att just vem som helst ska kunna plocka upp boken, läsa den och förhoppningsvis känna igen sig själv. Det har också min redaktör sagt – det finns en hög igenkänningsfaktor när en läser.
Själv tycker jag att det är konstigt att det skrivs så få romaner som handlar om livet som tjugonånting – det är ju då en fattar många stora beslut. Vad ska jag studera? Jobba med? Vem ska jag leva ihop med? Vad vill jag med mitt liv? Jag är inte någon guru och boken ska inte komma med några pekpinnar om hur folk ska leva sina liv, men just den där igenkänningen kan vara ett stöd för någon som funderar på vad hen ska göra i livet.
Foto: Unsplash.
Men varför blir en bok antagen då? I grunden ger väl förlag ut böcker som de tycker att är bra och som de kan tänka sig att läsarna skulle uppskatta. Mycket svårare än så är det ju inte. Sen finns det så klart en del böcker som ges ut för att förlaget vet att boken i fråga kommer att sälja och då är den litterära kvaliteten nödvändigtvis inte lika hög. Men förlagsbusiness är också business.
Hur tror du att förlagen tänker? Obs på att jag så klart inte vet, jag bara skriver utgående från det jag lärt mig om förlagsbranschen och det jag själv fått höra. Och det är så klart fritt fram att i kommentarsfältet spekulera kring varför just jag blev antagen (ni vet, den där egoboosten jag söker, hehe). Det kan ju vara svårt utan att ha läst själva boken, men det är många som följt med på resan en längre tid och säkert har snappat upp både det ena och det andra. H: komplimangfiskarn
0
4 svar
I Litterärt kvinnoseminarium i Vasa i lördags ingick bl.a. en paneldiskussion med tre utgivna författare, och då diskuterades bl.a. samarbete med förlag. Deras erfarenheter var att samarbetet med små förlag är personligare och med mera fokus på att det ska bli en bra text, medan större förlag mest är intresserade av att sälja. Både och behövs förstås, en bra text och något som går att sälja 🙂 men det var nu den erfarenhet de har.
Intressant! Jag kan ju bara prata om mig själv och jag känner att Förlaget verkligen satsar på innehållet, jag kommer inte undan med halvbra text. Däremot har vi vridit och vänt på texten och jobba ihop kring den. Och det är precis så jag vill ha det! Det är ju innehåll jag säljer, inte en fysisk sak (fastän innehållet paketeras i den fysiska saken).
"Men varför blir en bok antagen då? I grunden ger väl förlag ut böcker som de tycker att är bra och som de kan tänka sig att läsarna skulle uppskatta. "
Jag kan tänka mig att problemet är att man vet ju inte vilken bok som läsare skulle uppskatta. 😀 Jag tänker på J.K Rowling som blev refuserad en massa gånger innan någon slutligen nappade på Harry Potter. Liksom förlaget måste helt enkelt gissa sig fram och gå efter sin "magkänsla".
Varför din bok blev antagen, jag kan anta just för att igenkänningsfaktorn är hög. Vi har alla varit 20 någon gång och just brottats med de frågor som du räknar upp.
Haha ja det har du så klart rätt i – det är ju absolut ingen exakt vetenskap och det finns hur många refuseringshistorier som helst! 🙂 Och tack för kommentaren om min antagning, jag tror och hoppas att det ligger nåt i det!