En perfekt första dag

När jag kliver ur planet slår fukten emot mig och jag börjar svettas och har inte slutat sedan dess. Vid bagagebandet och på flygplatsen överlag råder smått kaos men jag lyckas få en taxi smidigt och snabbt (och dyrt). Trafiken här motsvarar ju inte riktigt trafiken i Norden, men jag litar på att den unga taxichauffören vet vad han gör. 

Vi susar i hög fart genom slummen, doften av nyklippt gräs tränger in i näsborrarna och jag vill inte blunda en enda gång för att inte missa något. Vi passerar några vägtullar och jag undrar om de verkligen gör nån nytta. Det är massvis med bilar i trafiken. Men visst, de får ju in pengar i alla fall.  

Rummet på min airbnb är precis så fint som jag föreställde mig. Högt i tak, ett litet skrivbord, en balkong. Hela huset är riktigt imponerande, måste se till att fotografera så ni får se. 

Jag är trött efter resan så sover en stund och försöker förstå att jag faktiskt är här nu. Utanför den öppna balkongdörren gnisslar bromsar och bussarna och motorcyklar kör förbi i hög hastighet. Himlen är fylld av mörka moln och snart faller regnet. 

När jag sovit klart fixar jag mig redo för en första dag på stan. Jag får låna ett busskort från airbnb-värden och laddar det med pengar på närmaste metrostation (som heter subte). Med hjälp av gratis wifi lyckas jag ta reda på hur jag ska komma till dagens destination: en gammal teater som omvandlats till en bokaffär.  

När jag stiger på bussen tittar chauffören uppfordrande på mig, han vill veta vart jag ska. Jag får panik och mumlar nåt konstigt. Han suckar och säljer random biljett åt mig. I bussen är jag livrädd att nån ska stjäla min telefon eller min väska och håller krampaktigt i alla mina ägodelar. Föga överraskande går jag säker ur den ”striden”. 

Jag stiger av på nästan rätt hållplats och märker att jag fått skoskav så jag går in på första bästa kiosk för att köpa plåster. Klockan börjar närma sig fyra och utöver lite nötter har jag inte ätit nåt sen frukosten på planet. Jag är vrålhungrig när jag går in i bokaffären El Ateneo och tar genast sikte på restaurangen och beställer pasta och en öl.  

När jag ätit klart (och spillt öl och pratat råddig spanska) börjar en gubbe vid bordet intill mig prata med mig. När han hör att jag är från Finland frågar han om det bor samer där och jag nickar. Han är sympatisk och jag hänger med i hans snack fastän jag fortfarande är trött. Efter att vi pratat klart går jag runt i affären och beundrar alla böcker och arkitekturen. 

Utanför bokaffären möts jag av solsken och blir löjligt glad. Inser ungefär en minut senare att jag kommer att stekas de dagar då det är full sol, men jag klagar inte. Jag ska träffa en Tinderkompis i ”mina” hoods och väljer att promenera tillbaka. Delvis traumatiserad av bussupplevelsen och dels för att jag gärna går. 

Vi träffas i San Telmo och går till en autentisk bar där vi delar en halv flaska rödvin. Jag testar för första gången rödvin med is och det är förvånansvärt bra. I något skede blir jag så trött att vi byter till engelska. Hungrig är jag också så vi går ännu till ett empanadaställe och sedan får jag sällskap fram till dörren, vilket känns tryggt. 

Många nya intryck, en ny kompis och femtontusen steg senare tycker jag att det ska bli skönt att få sova. Trafiken bullrar på utanför så jag får satsa på öronproppar. Men jestas så jag ser fram emot resten. Hur mycket kommer jag inte att hinna uppleva de följande två veckorna om jag hunnit med så här mycket i dag?

P.S. Guldstjärna åt alla som orkat läsa ända hit. 

P.P.S. Bloggappens kommentarsfunktion tillåter inte å, ä och ö när jag svarar, så vi får klara oss utan tills vidare. Ni ska ändå kunna kommentera helt normalt!