fbpx

November, det är du, inte jag

November. En månad väldigt få gillar. Det var ju rätt så fint när vi ännu hade snö och några soliga dagar men nu är det så grått att det känns som om all gråhet håller på att äta upp mig från insidan. Grått grått grått.

Men att gnälla på vädret är inte speciellt konstruktivt så jag ska försöka mig på något annat i stället. Kan ju konstatera att NaNoWriMo-tåget går som på räls – fastän det inte riktigt känns så. Jag håller fortfarande tidtabellen och har jag kommit så här långt ska jag väl klara av att komma i mål? Drygt 13 000 kvar nu.

Just nu har jag ändå kommit in i den obligatoriska fasen där jag känner att allt jag skriver är skit och att hela projektet är dumt och onödigt. Träffade en kompis i dag som frågade om det är bra eller dåligt att skriva under sån press. Tja, både och tycker jag. Tror faktiskt att texten skulle bli lika skit fastän jag skulle ge mig tre månader tid i stället för en.

Jag har inte heller glömt de obesvarade frågorna från frågestunden. Jag har bara haft noll energi över för bloggen, men hoppas den energin återvänder så småningom. Jag gillar ju verkligen att hänga här och läsa era kommentarer. Men just nu skyller jag lite på november och hoppas på bättre energinivåer framöver.

Hur tacklar du november?

0

8 svar

  1. Tänder alla lampor! Försöker vara ute i dagsljus lite grann iaf. Bokar in trevliga dejter. Börjar julmysa! Men jobbigt är det.

    1. Jo, jobbigt. Och hemskt är det ju inte hela tiden. Har gjort många roliga grejer också men jag vet inte, huvudet hänger lite extra nu. Men målbilden Argentina hägrar bakom knuten. Om 41 dagar landar jag i Buenos Aires!!

  2. Mera ljus 🙂 och frisk luft när det låter sig göras.

    Och jag tror också på det där NaNoWriMo-konceptet, om jag skulle ha suttit och grubblat och vänt på varje ord hade nog min text också blivit lika skit ändå, om inte sämre 😀 😀 Finslipa kan man sen.

    1. Jag tror bestämt jag fått för lite frisk luft, ska försöka ändra på det. Och ja, det finns en styrka i NaNoWriMo som ändå bär!

  3. Jag klarar av november för att jag fyller år den månaden (något som förvisso var mera viktigt som barn än vad det är nu) och att det betyder att juletider inte är långt borta – vi brukar börja julpynta i slutet av november. Hade det inte varit för de två sakerna hade november varit fullständigt meningslös, hehe 😉

    //www.mariasmemoarer.com

    1. Haha! Men hurra för dig som fyller år (redan fyllt?). Sedan jag flyttade in i egen lägenhet har jag aldrig julpyntat, men åtminstone har jag en fin ny ljusslinga och massvis med stearinljus så jag får klara mig med det. Och glögg och pepparkakor!

    1. Att tända ljus och promenader är definitivt en hjälp. Nå snart är den här månaden över!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »
livet

Vad är en blogg utan ord?

Jag skulle vilja säga att det var med bloggen som allt började. Det är sanning med modifikation. Allt började mycket tidigare. Jag var blott fem år och drömde om att bli författare. Om att skriva historier. Om att

Läs mer »