Det är väldigt sällan jag lyckas koppla bort, men när jag svettas så tömmer jag min hjärna. Det är ofta segt för mig att dra mig ut på till exempel en löprunda men när jag väl springer – i löpspåret eller på handbollsplan glömmer jag verkligen allt annat.
Men varför är det alltid så lätt att glömma det? Att lite hederlig svett gör gott för huvudet samtidigt som det gör gott för kroppen? Jag får mer energi, skriver bättre och är allmänt en lyckligare människa när jag tränar.
Nu börjar min vrist äntligen vara normal efter sommarens stukning och jag ser verkligen fram emot att få rutin på träningen. Att svettas regelbundet är också ett måste för mig för att orka igenom vintern.
Vad är din bästa terapi?
2 svar
En löprunda i skogen gör susen. Centralparken i H:fors är mitt andningshål. Upp till kamp för att bevara Helsingfors lunga, det finns krafter som vill nagga den i kanterna. Blev lite miljöpolitik men så blev det i dethär sammanhanget 🙂
Miljöpolitik är aldrig fel! Själv springer jag (nuförtiden) sällan i centralparken, oftast springer jag vid havet, men centralparken är härlig och viktig!