Sista året som 20-nånting

Igår började mitt trettionde levnadsår och mitt sista år som 20-nånting. Firade så gott som hela dagen med vänner och familj. Det blev en massa bubbel som ledde till en lätt huvudvärk idag, men det var det värt. Fick dessutom massvis med fina presenter fastän jag inte riktigt önskat mig något. Tero Pitkämäkis spjutbrons ser jag också som en personlig födelsedagspresent.
Annat jag fick: otroligt lyxig choklad, skumpa, blommor, ett presentkort till en skönhetssalong, en resa till Norge (!), ett handsytt förkläde, Kaj Korkea-ahos Onda boken och en Marimekkoklänning. Jag brukar också köpa födelsedagspresenter till mig själv. I år blev det Ivana Helsinkis muminklänning som jag är mer än förtjust i och dessutom valde jag att satsa på mig själv genom att ge mig lite träningsinspiration med online-PT:n Lina. På måndag ska jag få ett sex veckors träningsprogram, ser mycket fram emot det.

klänningarMina första designerklänningar, enligt en kompis är det här ett ålderstecken.

Vet inte egentligen om jag blivit något klokare det senaste året, men åtminstone blir jag mer och mer säker på vad jag vill göra (och inte vill göra) här i livet. Ett som är säkert är att jag vill skriva. Skriva, skriva, skriva. Jag vill också satsa på mitt företag och skapa mitt eget jobb. Jag vill fortsätta upptäcka världen och samla på mig olika sorters erfarenheter och aldrig sluta lära mig nytt.

Det kommande året känns också avgörande på många sätt. Hur går det med mitt manus? Blir jag antagen till en längre skrivarutbildning? Hittar vi drömlägenheten? Det är bara att vänta och se. Oberoende är jag säker på att det kommer att bli ett spännande år med mycket nytt.

7 svar

    1. Tack Jenny! Visst är klänningarna fina och känns härligt att ha kläder i bra kvalitet och som förhoppningsvis hänger med i många många år. Men iofs använder jag nästan alla mina kläder i flera år, men känns lyxigare med designerklänningar fastän jag inte bryr mig så mycket om mode. 🙂

  1. Grattis!! 🙂 Själv har jag snart också bara ett par år kvar att vara 20-something, herregud…! :O Fast ja, tycker inte jag känner mig som nästan 30, utan klär mig fortfarande väldigt ungdomligt… 😉

    1. Tack Maria! Jag tycker det faktiskt inte spelar så stor roll hur gammal man är. Hoppas väl kanske att folk tar mig mer seriöst ju äldre jag blir. 😀

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

livet

2024 i en lista

Dags för den årliga listan med en rad frågor om det gångna året. En bloggtradition som jag inte uppfyllde ifjol, men nu är det dags igen. Främst för att jag har uselt minne och älskar att kunna blicka

Läs mer »