Rapport från en kurshelg

Ytterligare en Åbohelg avklarad. Nu sitter jag på tåget och börjar känna lått ångest över att halva kursen snart gått. Hur är det möjligt? Den började ju just.

Den här gången handlade mycket av kursen om att uppträda och läsa på scen. Jag har inget emot att stå i rampljuset eller att läsa mina texter, men visst blir också jag nervös när jag ska läsa. Dessutom var min text extremt personlig.

Men precis som med allt gäller det att öva, öva, öva och så blir det helt okej. Själv hade jag övat på min text säkert tjugo gånger, men det är ju lite annat att göra det hemma i soffan än att göra det framför ett gäng andra. Och om exakt två veckor ska jag dessutom läsa egen text på bokmässan, huh! Inte samma text dock.

Eftersom mycket av kurstiden gick åt till att öva oss på att stå på scen hann vi inte med så många skrivövningar, vilket jag tycker är synd. Jag hade nämligen tänkt att jag skulle få chansen att testköra min nanokaraktär för att få ett lite bättre grepp om henne. Nå jag gjorde ju det ändå i de uppgifter vi hade, men kände mig inte riktigt nöjd med nåndera texten. Här ett litet utdrag av den ena (som alltså knappast kommer att komma med i själva manuset).

När jag trycker på publicera blundar jag och tänker att jag i stället för Åbo är i Berlin och i stället för Aura å är det Spree. Jag är så trött på snubbar, på mitt liv, på allt. Jag inbillar mig att en flytt till Berlin skulle ge ett ansiktslyft, att jag skulle träffa mannen i mitt liv, lära mig flytande tyska och få dricka god och billig hantverksöl till frukost. I stället åker jag till Åbo och konsulterar gubbar som låtsas lyssna på mig. Jag öppnar ögonen och det är Aura å jag tittar på. Vattnet flyter inte åt något håll. Ån står lika stilla som mitt liv.

I kväll ska jag till mamma och pappa (lyxen att få mat jag inte behöver laga själv!) och i morgon tänker jag vara (nästan) ledig. Behövs efter den här helgen. Vad har du pysslat med under helgen?