Nystarter känns väldigt paradoxala för mig. Speciellt där någonstans i skarven mellan gammalt och nytt känns det som om jag står och svävar i ett vakuum. Det går inte längre att gå tillbaka till det som en gång fanns, samtidigt som jag riktigt inte vågar kliva in i det nya. Men ett slut är ju ofta början på något annat och exakt det ska veckans poesitorsdag handla om. Tre dikter om en ny början, varav två till och med på rim var så goda!
9.4.2018
Ännu för en vecka sen
fällde himlen ner vit sörja.
Förtvivlade utrop,
ska våren nånsin börja?
Men plötsligt sopas gatorna
från stenar och damm rena.
Jag susar fram på cykeln
när måsarna sjunga och skräna.
Ibland är det svårt att tro
att det faktiskt kommer en ny start.
En ny riktning stakas fram,
nu frågar jag bara vart?
10.4.2018
skomakaren skakar på huvudet
skorna har levt ut sitt liv
hon hade hoppats på en ny chans
så många oupptäckta vägar
väntar på hennes steg
men allt behöver inte lappas
ibland måste hon släppa gammalt
välja andra rutter än de tänkta
upptäcka allt och lite till på kartan
hitta till platser hon inte trodde fanns
11.4.2018
ett slut raderar aldrig det som fanns
våra minnen finns, försvinner ingenstans
vägar korsas och flätas samman
bryts isär för att ge plats åt en annan
det jag letar efter och tror jag vill
är kanske det som håller mig still
ibland är ett svårt hejdå ett enda sätt
att hitta det som verkligen är rätt
***
Haha, nu märker jag att dikterna är skrivna tre dagar i följd! Tydligen var det mycket sprittande vårkänslor i kroppen de här dagarna i april. Och hoppas ni gillar poesitorsdag, efter det här blir det ännu två gånger. So stay tuned som de säger på amerikanska.
2
2 svar
Jättefina❤️ sista var min favorit. Bring it on poesitorsdag!
Tack Malin! <3