fbpx

För- och nackdelar med att resa ensam

Jag har rest mer ensam än tillsammans med andra, så för mig är ensamresandet nästan mitt naturliga resetillstånd. Men ännu för drygt tio år sedan kunde jag inte alls förstå varför nån skulle vilja åka bort utan sällskap?! Visserligen hade jag redan då åkt flera gånger ensam till ställen – men alltid för att hälsa på någon. 

Min första och största ensamresa gjorde jag 2009. Då reste jag runt i Syd- och Centralamerika i fem månader och största delen av tiden var jag ensam. Det är också den resan som var inspirationen för min debutbok. Efter 2009 har jag åkt en gång till Ecuador, en gång till Argentina och en gång till Budapest helt ensam (nu när jag skriver ut det låter det ju som himla lite?). Men sen har jag hälsat på otaliga kompisar och delvis hängt ensam en tid av resan. Så har ändå blivit mycket ensamresande.

Desperat försök att ta en vettig selfie med den nya kameran i Budapest. Får träna lite på det här tror jag.

Desperat försök att ta en vettig selfie med den nya kameran i Budapest. Får träna lite på det här tror jag.

Och varje gång jag åker iväg nånstans känns det oftast sååå bra, men ibland är det så klart kul med sällskap. Jag säger absolut inte nej till att resa med kompis eller partner och hoppas så klart på att i framtiden få resa både tillsammans med andra och ensam. Men nu tänkte jag lista mina för- och nackdelar med att resa ensam. Fem fördelar och fem nackdelar, var så goda:

Nackdelar med att resa ensam

  1. Du har ingen att dela upplevelsen med just i den stunden – hur mycket du än delar bilder på sociala medier så är du ändå ”ensam” just där och då.
  2. Du har ingen som kan fotografera dig. Visst, du kan be en främling eller ta en selfie (säkert därför jag är så bra på selfies, hehe).
  3. Solkräm! Need I say more? Hur i hela fridens namn är det meningen att en ska smörja in ryggen. VA?!
  4. Du äter nästan alltid middag ensam och får inte jubla över den goda maten med någon annan eller smaka på någon annans portion.
  5. Du kan varken planera resan på förhand eller snacka om den efteråt med någon som är lika engagerad som du. Visst kan du visa bilder och dela på some, men ingen annan har varit där.

När en främling fotar dig och hen inte påpekar att du ser naken ut på bilden = underbart.

När en främling fotar dig och hen inte påpekar att du ser naken ut på bilden = underbart.

Fördelar med att resa ensam

  1. Du får göra precis som du vill. Stanna för en kaffe/öl på just det kaféet eller på den restaurang du tycker är mysig. Inget tjafs om var det ska ätas/drickas.
  2. Du träffar människor på ett helt annat sätt. Senast jag var i Argentina träffade jag ett underbart argentinskt par. Senast för några dagar sen hörde de av sig och frågade näääär jag ska komma och hälsa på dem. <3 Förhoppningsvis i november!
  3. Du kan läsa läsa läsa utan att vara tråkigt sällskap eller känna att du måste ”underhålla” någon annan. Aaah, att läsa på resa = bäst!
  4. Du har chansen att lära dig ett språk. När jag rest ensam i Latinamerika har jag pratat såå mycket spanska. När jag i början av året var i Mexiko med mitt (nuvarande) ex blev det ju inte alls samma sak. Inte på grund av att han inte skulle ha orkat med det, men det kändes inte alls naturligt. Jag vill inte heller vara någon översättningsmaskin – känns ju skittråkigt att helt utesluta någon pga att hen inte kan språket.
  5. Du växer som människa. Det kanske låter hemskt egoistiskt, men mina ensamresor är helt klart de bästa resorna jag gjort. Jag har lärt mig så mycket om mig själv och livet och skulle inte byta bort en enda resa och längtar redan efter nästa.

Också i går hoppade jag på ett flygplan alldeles själv – faktiskt mer eller mindre ensam i ordets sanna bemärkelse. I ett plan med 112 passagerarplatser var vi 6 (!!) resenärer. Jag kände mig som värsta sortens miljöbov. Några timmar senare landade jag i Malmö och hoppade på en buss mot Lund för att bli upplockad av min kompis och stjärnförfattaren Charlotte! Senast jag hälsade på hade jag nyligen stukat min vrist, var extremt heart broken och väntade fortfarande på att bli antagen. Och då var de ”bara” tre i familjen, nu är de fyra.

Jag och mitt privatplan bara.

Jag och mitt privatplan bara.

I går kväll hängde vi hemma, snackade förlagsbransch och livet. Det är så himla bra att ha kompisar som vet hur det här med böcker, skrivande och förlag fungerar. Skönt att få prata av sig. I morgon ska vi gå kolla på Lundakarnevalen – något som lär vara en riktigt stor studentikos grej, så det ska bli skoj!

Har du rest ensam? Vad tycker du är bäst/sämst med det? Har jag glömt någon väsentlig punkt från min lista? Och finns det nåt annat om mina resor/mitt sätt att resa du vill veta mer om? Det här känns ju så himla självklart för mig så det är ibland svårt att veta vad som är intressant.

En NaPoWriMo-dikt om att resa ensam. Fler dikter ska förresten upp på bloggen så fort jag hinner!

En NaPoWriMo-dikt om att resa ensam. Fler dikter ska förresten upp på bloggen så fort jag hinner!

0

12 svar

  1. Hihi, jag brukade älska att resa ensam – men har lite tyvärr förstört charmen med för många arbetsresor utan sällskap.. Alltid då jag väntar på flyg ensam eller sitter och jobbar på ett nytt ställe ensam får jag arbetresefiilis och det vill jag bli av med! Tror det krävs lite tid bara.. Och hälsningar från Göteborg – reste hit alldeles själv! 😉 Jag älskar såna här inlägg – just keep them coming!!

    1. Usch, arbetsresefiilis är inte alls najs. Hoppas du har det bäst i Göteborg! <3

  2. Åhhh, nakenbilden är SÅ rolig. Särskilt med tanke på att fotografen inte sa något eller försökte byta lite vinkel, hehe. Skrattade så mycket.

    Och ja håller med om mat, jag gillar egentligen att äta ensam (eller är bekväm med det). Men när det blir måltid efter måltid – och ju godare mar desto tråkigare att äta själv, haha.

    Håller med mycket i fördelarna du nämner också. Därför tycker jag det är himla härligt att resa ensam emellanåt. Skulle vilja åka på en liten längre resa helt ensam också! Det var längesen nu.

    1. Hahaha ja. Till hennes försvar kan jag ju säga att hon knappast såg nåt hon fotade, var väldigt stark sol.

      Och ja, ensamresor är nog bra att åka på då och då. Jag tror det kommer bli en och annan skrivresa för mig! <3

  3. Jag reser mest ensam men gjorde nyligen en charterresa till Portugal tillsammans med syster och svåger. Fungerade fint men tror nog inte charter är det ultimata sättet för mig att resa. Av dina fem nackdelar kan jag hålla med om nummer fyra medan de andra punkterna inte betyder så mycket för mig. De fem fördelarna håller jag helt med.

    Det bästa med att resa ensam är att man får göra precis som man vill och "tvingas" ta kontakt med främmande människor på ett helt annat sätt än om man är två eller flera.

    1. Jo alltså att få göra precis som jag vill och också just ha chansen att börja snacka med andra är så himla bra. Ger en helt annan dimension till själva resan!

  4. Min första ensamresa var en utbytestermin till Nya Zeeland när jag pluggade. Det är det bästa jag gjort. Jag älskade (och älskar fortfarande) Nya Zeeland och planerade för en ny långresa dit efter utbildningen. När jag var färdig jobbade jag ett år och sparade pengar. Sen var planen en månad i Thailand, Kambodja och Vietnam tillsammans med kompisar, en månad i Thailand, Malaysia och Singapore och tre månader i Australien ensam innan jag skulle åka tillbaks till Nya Zeeland med mitt Working Holiday visum och stanna tills pengarna tog slut.
    Efter att mina kompisar åkt hem hann jag vara ensam i två veckor ungefär innan jag träffade en söt australiensare på ett hostel i Cameron Highlands, Malaysia. Det var 14 år sen nu i höst och vi reser fortfarande mest tillsammans.
    Det har ändå blivit några ensamresor också. Till Nya Zeeland och USA för att hälsa på kompisar, till Hong Kong och till England två gånger för att gå på olika kurser.
    Fördelarna är ju precis som du säger att man inte måste ta hänsyn till någon annans vilja än sin egen och att det är mycket lättare att träffa folk på vägen.
    Nackdelen är att det inte finns någon som vill prata om resan lika mycket som jag vill efteråt. Medan man är iväg tycker jag också det finns en trygghet i att vara flera för man kan ha koll på varandras grejer och man kan hjälpas åt om något går fel.
    Vi planerar just nu vår första riktiga utlandsresa med vår fyraåring. Vi har varit med honom till Australien några gånger men det räknas inte riktigt när man bor hemma hos familj och inte alls är turister utan bara försöker träffa så många gamla kompisar som möjligt.
    Nu blir det tre veckors tågluff i Europa och jag hoppas att han ska uppskatta att resa lika mycket som sina föräldrar.

    1. Åh wow, för det första: tack för din jättelånga kommentar. Jag blev jätteglad för den. Och wow vilket liv och vilka resor du gjort!

      Jag är säker på att er fyraåring är taggad på att resa med er och tågluff låter som ett perfekt koncept! Hoppas ni får en härlig resa! <3

  5. Fina Kugge. Det har hänt någonting med din blogg. En jäkligt bra sak. Det känns som att du är så mycket mer personlig och så mycket mer relaxed med att dela med dig av saker numera. Gillade i och för sig din blogg starkt innan men älskar den verkligen nu. Fortsätt som du gör. Uppdatera, uppdatera och var bara du. Just så här är du som bäst. PUSS!

    1. Men Lina, taaaack! <3 Jag tror det mest handlar om att jag faktiskt har bloggat mer och därmed blir det också enklare att ta en lite personligare ton. Blir lätt byråkratblogg när jag inte skrivit på länge. Och nu är jag så otroligt taggad på att blogga. De som ren i flera år tjajat på att bloggen är död har nog ingen koll påstår jag. PUSS!

  6. Älskar att resa själv! Från det första steget genom kontrollen på flygplatsen och hela vägen därifrån. Det ger mig en sådan otrolig känsla av frihet! Man kan stanna i affärer, prata med någon, ta en fika, göra precis vad man vill utan att ha någon annan att ta hänsyn till. Känner mig också mindre "self-conscious" när jag är själv jämfört med om någon är med och text hör mig ta kontakt eller prata på ett annat språk. Man lär känna sig själv och utvecklas exponentiellt jämfört med att vara hemma. Oj, vad jag önskar att jag hade en resa inplanerad i år…
    Nackdelar… kanske att man alltid måste äta själv och jag har svårare att slappna av om jag äter ute själv då jag ofta inte vill att tex någon främling bara ska slå sig ner och ta kontakt… En annan sak är kanske att om ingen vet var man är så kanske känner man sig lite mer begränsad om man tex inte vågar vara ute själv sent eller så… Men det kanske säger mer om mig än att resa själv?
    Hur som helst, resa själv rocks! Och tack för en otroligt bra blogg med jättefina foton! Hur gör du för att se så bra ut på bild?

    1. Jamen exakt, vilken bra beskrivning av ensamresandet! Och tack Anna, så roligt att höra att du gillar bloggen. Det är mycket roligare att skriva när jag vet att det finns folk där på andra sidan internet som följer med! Och hjälp – jag vet faktisk inte om jag gör nåt speciellt för att se bra ut på bild? Jag är väl ganska avslappnad och har tagit mångamångamånga selfies så är väldigt van vid foton på mig själv. Så mitt tips är kanske: selfies, så många som möjligt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

Berlin

Jag mötte våren i Berlin

”Va, är du inte i Berlin?””Hur var Berlin?” Nu är det över en månad sedan jag kom hem från vårens resa till Sverige och Berlin. Den första tiden tillbaka i Helsingfors fick jag förvånade frågor av människor som

Läs mer »
företag & frilans

Kugge inleder sitt tionde verksamhetsår som företagare

I nio år har Michaela ”Kugge” von Kügelgen framgångsrikt drivit sitt företag. Efter sju år som Pinions kb heter företaget numera Kugge skriver AB. Ett namn som väl beskriver det von Kügelgen i första hand gör – skriver.

Läs mer »