fbpx

Den eviga exponeringen

Okej, så här är det. Jag bloggar delvis för att jag vill dokumentera mitt liv och mina tankar nånstans (för att jag inte skriver nån annan dagbok) men jag vill ju också att folk ska ”hitta mig”. Planen är ju att bli (bästsäljande) författare och då kan det vara bra om nån annan än mamma och mina kompisar har intresse av att läsa det jag skriver – och vet att jag existerar.

Lanseringen av nyhetsbrevet i går ger mig ändå smärre ångestkänslor. Liksom vem är nu på riktigt intresserad av ett nyhetsbrev av mig? Nå nu är det som tur är för sent för de tankarna, för nyhetsbrevet är på gång och det ska bli. Fastän ingen skulle vilja prenumerera. Och jag kan inte ens längre säga ingen, för det finns ju faktiskt några som signat up och det gör mig så glad!

Men ändå kommer de här tankarna. Vad försöker jag? Vem tror jag att jag är? Vad har jag att ge? Jante jante jante. Tro inte att du är bättre än nån annan. Men vet ni, nää-ä. Jag är så trött på att vi alltid ska känna oss sämre än grannen, på att vi alltid trycker ner oss och det vi kan och är bra på. Det här gäller ju alltså verkligen inte bara mig, utan rätt många (unga kvinnor).

För den som inte vill ta del av det som någon annan gör behöver ju faktiskt inte göra det. Ingen behöver läsa min blogg om hen inte vill, ingen behöver prenumerera på mitt nyhetsbrev eller gilla mina bilder på Instagram. Men uppenbarligen finns det ju ändå folk som vill och det hjälper mig att orka vidare, hitta på nya grejer och exponera alla (som vill) för mina galnaste idéer.

Foto från boken Show your work.

Foto från boken Show your work.

Visa det du kan och jobbar med

I Manchester (som jag definitivt kommer att blogga om bara jag hinner) köpte jag en bok som heter Show your work och handlar om just det – att våga visa upp vad en sysslar med. Ett av kapitlen heter Think process, not product och det är just det jag försöker göra med bloggen, med nyhetsbrevet och allt det andra.

Jag är nämligen en firm believer av att andra är intresserade av processen bakom en bok, ett företag, renoveringen … ja typ det mesta! För om en får ta del av processen är slutresultatet också hundra gånger intressantare. Åtminstone är det så för mig.

Några citat ur boken:

How can you show your work even when you have nothing to show? The first step is to scoop up the scraps and the residue of your process and shape them into some interesting bit of media that you can share. You have to turn the invisible into something other people can see.

The best way to get started on the path to sharing your work is to think about what you want to learn, and make a commitment to learning it in front of others.

Jag vill dela med mig av det jag lärt mig och det som händer under vägen. Det kanske kan hjälpa någon annan att hitta sin väg. Eller åtminstone vet folk hur och och vad jag gjort när jag en dag står på min releasefest och fånler hela kvällen för att det är den bästa känslan nånsin.

Du? Vill du hänga med i processen eller bara ta del av slutresultatet?

0

12 svar

  1. Eftersom jag verkar dela typ alla dina intressen, utom handboll kanske, så är processen jätteintressant för mej. Är lite on/off med sociala media & bloggläsning och därför är faktiskt nyhetsbrev en bra grej. Även om jag ibland inte orkar ta mej ut i bloggosfären kollar jag min mejl varje dag. 🙂

    1. Haha, nu ska du se till att börja gilla handboll då! 😉 Nånä. Men roligt att du tycker det jag sysslar med är intressant.

      Just så där tänkte jag med nyhetsbrevet – att alla behöver inte följa mig hela tiden utan att jag kommer med en påminnelse en gång i månaden och levererar dessutom lite bonusmaterial.

  2. Jag är också intresserad av processen – och nyhetsbrevet! 🙂 Och jag måste tillägga, att efter att ha följt dig ett tag så är det som jag kanske inspireras mest av just ditt "go", att du verkar så envis och målmedveten och kör på din grej utan att låta självtvivel och jantetankar förstöra. Jag ska försöka att ta efter lite av det. 🙂

    1. Åh TACK Sara. Den där kommentaren gjorde mig så glad! Envisheten tar en långt, så är det bara. Förr eller senare kommer en att nå sina drömmar.

    1. Jag förstår precis hur du tänker. Jag hatar också reklammejl men min tanke är att det här inte ska bli någon späm och massa reklam, utan snarare en recap av det bästa på bloggen + extramaterial. En deluxe-version av bloggen till dem som vill följa mitt skrivande, eller för såna som glömmer att kika in här och vill ta del av de bästa bitarna. Men du behöver absolut inte beställa om du får fel i huvu av fler mejl, haha! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

drömmar

Ett halvårsbokslut

Idag har jag mer eller mindre gjort min sista arbetsdag innan semestern. Innan jag kan ta 100 procent ledigt är det lite småsaker att fixa. Jag ska lämna in redovisningen för stipendiet jag fick från Kulturfonden för Sverige

Läs mer »
livet

Vad är en blogg utan ord?

Jag skulle vilja säga att det var med bloggen som allt började. Det är sanning med modifikation. Allt började mycket tidigare. Jag var blott fem år och drömde om att bli författare. Om att skriva historier. Om att

Läs mer »