fbpx

Chicklit eller romance?

Originalbild från Unsplash. Den crazyga editeringen står jag helt själv för, hahaha.

Originalbild från Unsplash. Den crazyga editeringen står jag helt själv för, hahaha.

Den senaste tiden har jag funderat mycket på vad skillnaden mellan chicklit och romance egentligen är. Kanske mest på grund av att jag tänkt skriva utkastet till en renodlad chicklit i höst. Det är ändå folk som tycker att ordet chicklit inte alls är bra, men själv använder jag det inte alls som ett nervärderande begrepp (men förstår också argumenten emot).

För mig är chicklit roligt, underhållande, stundvis pinsamma situationer och mycket värme. Den ultimata chickliten måste väl vara Bridget Jones (som jag faktiskt bara sett på film, inte läst). Storstäder, män och krånglig kärlek. I många chicklits är shopping också något som kan synas, men för just mig känns inte den biten så viktig.

Vad är då skillnaden till romance? Jag vet faktisk inte. När nån säger romance tänker jag automatiskt sex (och harlequinromaner), men enligt Sveriges romancedrottning Simona Arhnstedt är sexscener inte ett måste i en romance. Hon har också fått mig att ändra på synen på romance – är numera ett stort fan av åtminstone Simonas böcker.

Det enda som  är viktigt är att de två som historien kretsar kring ska få varandra på slutet – och jag tycker att det är samma premisser som gäller för en chicklit. När du börjar läsa ska du veta att det slutar med kyssar och ett löfte om en gemensam framtid.

Det ska vara kärlek och det ska sluta lyckligt. Eller är det nåt annat du förväntar dig av en chicklit/romance? Hur skulle du beskriva genrerna? Och vad tycker du om benämningarna chicklit och romance? Har det nån betydelse vad en väljer att kalla sin roman?

0

12 svar

  1. Jag tycker att den stora skillnaden mellan chicklit och romance är att chicklit i större utsträckning också handlar om att huvudpersonen (som ofta är 20something) förutom kärleken också hittar sig själv. Gillar att läsa romance, men tycker att det är en mycket svårare genre att skriva i än chicklit…

    1. Aah! Så sant. Att hitta sig själv OCH kärleken! Det är nog nånstans där jag troligen landar, men jag vet inte riktigt, haha. Därför funderar jag väl.

  2. Älskar också chicklit, såklart. 🙂 Jag håller med Eivor, och så tänker jag att kärleksbiten är det centrala i en romance, medan den i en chicklit ofta är ett av flera ben som boken står på (nu när jag skrev det insåg jag att det var typ precis det som Eivor skrev, haha…). En annan sak som jag kan tänka skiljer dem åt lite är just humorn som du nämner. Det är något jag mer eller mindre förväntar mig av en chicklit, medan en romance kan ha en mer allvarlig framtoning. Eller är jag fel ute? 🙂

    1. Tror det kan finnas humor i en romance också, men kanske det inte förväntas på samma sätt som av en chicklit? Men jag vill absolut ha med värme och humor i texten (och jo jag vet att det är skitsvårt med humor, men en får väl försöka!). 🙂

    1. Ja det är väl det som det i grund och botten handlar om! 🙂 Sedan är det kanske inte sååå viktigt att veta exakt i vilken genre en skriver i?

  3. Alltså chiclit är något av det absolut bästa jag vet. Lyssnade på en diskussion på Yle där det hela avhandlades för någon månad sen som fulkultur. Tror det var Peppe, Kia och nån mer? Det kom fram att chiclit var lite skämslitteratur och att det inte alls är något man helst vill ha synligt i sin bokhylla. Jag tänker helt tvärtom. Min chiclit syns precis lika mycket som mina andra böcker. Jag menar varför inte? Böcker skrivna av kvinnor, riktade till kvinnor? Det är ju försjuttsingen power. Dessutom finns det få saker som får mig att må så himla bra som skön chiclit. Varför ska man skämmas över det?

    1. Jo jag hörde också på diskussionen och är rätt trött på att chicklit nedvärderas (rätt ofta iaf). Simona Arhnstedt har skrivit mycket på sin blogg att det är otroligt svårt att skriva en intressant bok som folk vill läsa till slut när de VET att paret kommer att få varandra på slutet. Då krävs ju enorm skicklighet för att upprätthålla läsarens intresse!

      Och ja, böcker skrivna av kvinnor riktade till kvinnor – power! Totalt! Absolut inget att skämmas för. Det är som att en skulle anse att män borde anses för sitt bilsnack (eller whatnot som nu anses TYPISKT MANLIGT).

      P.S. Du kommer så att få testläsa chickliten! 🙂

        1. Det ska du få! Bara jag kommer ut ur självförtroendesvackan och kan skriva nåt alls. 😛 Men jaajaa, this too shall pass!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Hej!

Det är jag som är den där Kugge som skriver, men på riktigt heter jag Michaela von Kügelgen (ifall du undrar varifrån det där med Kugge kommer). 

Jag är författare, frilansjournalist och företagare bosatt i Helsingfors, Finland.

Du har hittat till rätt sajt om du tycker om att skriva, kanske drömmer om författarskap eller är företagare. 

Det här hörnet av internet handlar nämligen allra mest om att skriva och driva företag – ur mitt perspektiv.

Mina böcker

Relaterade blogginlägg

Berlin

Jag mötte våren i Berlin

”Va, är du inte i Berlin?””Hur var Berlin?” Nu är det över en månad sedan jag kom hem från vårens resa till Sverige och Berlin. Den första tiden tillbaka i Helsingfors fick jag förvånade frågor av människor som

Läs mer »
företag & frilans

Kugge inleder sitt tionde verksamhetsår som företagare

I nio år har Michaela ”Kugge” von Kügelgen framgångsrikt drivit sitt företag. Efter sju år som Pinions kb heter företaget numera Kugge skriver AB. Ett namn som väl beskriver det von Kügelgen i första hand gör – skriver.

Läs mer »