Lite så där skämtsamt kallar jag mig Maria Turtschaninoffs stalker och efter att ha läst ut Naondel kan jag lyckligtvis fortsätta med det. Jag älskar verkligen hennes böcker och efter att jag läste Anaché för några år sedan har jag slukat allt hon skrivit. Jag tycker det är så otroligt häftigt att jag känner en livslevande författare och att jag faktiskt kan prata med henne.
Maria signerar boken på sin releasefest.
Jag förstår naturligtvis att en författare är en helt vanlig människa, men en människa som ger mig nya världar och horisonter stiger ändå högre i rang än gubbarna som i somras reparerade min mikro. Alla behövs, men jag behöver inte stalka mikrogubbarna. Tidigare i somras var jag förresten och lyssnade på Maria i Karis och skrev om det på bloggen.
I går läste jag ut Naondel och bara älskade hela boken. Hittills har Anaché varit min favorit, men Naondel kan nu ha kvalat upp till toppen. Jag försökte läsa långsamt, ta in allt på sidorna och bara njuta (trots de ibland hemska och obehagliga beskrivningarna av våld och mörker). Boken väckte så mycket hos mig och jag önskar redan att jag kunde återvända till alla kvinnorna i berättelsen.
Det jag gillar mest i Marias böcker är de uppfinningsrika namnen. På människor, mat och ting. Älskar också att maten får en så stor roll i böckerna – hon har ju också skrivit en kokbok så kärleken för maten är synlig. Och alla som känner mig vet att jag älskar mat.
Men om du inte läst något av Maria tycker jag absolut att du ska göra det. Hon kommer definitivt att vara en av de där stora författarna folk minns ännu om några hundra ord. Det är jag säker på!
Fick höra av mamma och pappa att jag hade fin frisyr på releasen – och jag undrade hur i fridens namn de visste hur jag såg ut, men det visade sig att de sett bilderna på Facebook, haha! Här snackar jag med Tommy.
Bilderna i inlägget har jag lånat från Förlagets Facebook-sida.
0
6 svar
Vet inte om det är en bok för mig… Men måste säga att både din klänning och frisyr ser väldigt fina ut!! 🙂
Tvivlar du på grund av att det är fantasy? Gör absolut inte det. Naondel är en otroligt fin bok om systerskap, vänskap, feminism, orättvisor. Men också hämnd, maktlystenhet och grymheter. Den rymmer så otroligt mycket!
Och tack! Klänningen är helt otroligt skön och mjuk. Köpte den på Uniqlo i Berlin tidigare i år. Hade lyckats glömma bort den och blev så glad när den "dök upp" i en låda. 😀
Ja jo, tvivlar nog lite dels därför men också pga "våld, mörker och grymheter"… Har extremt låg skräck-tröskel, om man kan säga så haha.
Det är inte skräck i sig. Och inte mörkare än den värld vi lever i idag. Så jag tycker du ska ge det en chans!!
Jag läste nyss ut Naondel och känner otroligt stark kärlek till varje sida i den boken. Kan inte fatta att en bok kan vara så bra! Jag whatsappade såklart Maria om hur jag fulgrät i slutet men det känns så oerhört att jag träffar henne så ofta. Tänk att man kan skriva så vackert och fortfarande vara en vanlig människa vars kaffekopp jag ibland diskar. Jag är både fangirl och vän 🙂
Ja HUR är det möjligt att skriva så bra? Jag grät också på slutet, snyft! Härligt att få vara både fangirl och vän. 🙂