Som jag skrev i torsdags har skrivenergin och ivern för Nationen lyst med sin frånvaro i och med att all kreativ kapacitet gått åt till att skriva artiklar. Därför känner jag mig inte speciellt inspirerande i andras ögon, men som tur är finns det ju andra som kan fixa den biten.
Tips 1: Monika Fagerholms föreläsning på Umeå littfest är så otroligt bra. Jag såg videon för en vecka sen men känner att jag kunde se den igen och igen. Hon säger så mycket smarta grejer. ”Det finns inget rätt och fel.”
Tips 2: Rebecka Edgren Aldén skrev ett superbra blogginlägg om de regler som gäller och kanske inte gäller vid skrivande. ”Vi tar det från början. Regler är egentligen hjälpmedel. Det är väldigt svårt att skriva.”
Tips 3: Podcasten Bakom bokens avsnitt med förläggaren Håkans Bravingers dramaturgiskola. En massa ”självklarheter” för mig, men som jag absolut behövde höra. Till exempel att det är bra att ett kapitel börjar och slutar i olika sinnesstämning – det är också ett bra sätt att för sig själva reda ut om det verkligen händer nåt i texten. Och om det inte händer så kan en lika bra stryka hela kapitlet.
Och lite kreativitet har jag ju också hunnit med, har hittills skrivit en dikt om dagen, så NaPoWriMo är fortfarande i gång. Du hittar mina dikter på Insta stories, jag heter kuggekugge på Instagram om du inte redan följer mig. Den här utmaningen gör så otroligt gott. Kanske jag äntligen kan släppa hämningarna kring poesi? Tror jag ska skriva ett inlägg om det här när utmaningen närmar sig sitt slut.
Har du läst/lyssnat på nåt inspirerande skrivrelaterat? Länka gärna i kommentarerna, så delar vi glädjen med andra. Skrivtips hör ju till de bästa grejerna tänker jag.
0
2 svar
Två böcker som jag gillar, som har inspirerat mig mycket är:
Zen in the art of Writing av Ray Bradbury. Det är en samling artiklar och essäer han hade skrivit till olika tidningar genom årens lopp. Och där kan man hämta bra anekdoter, som t.ex att just hämta från det undermedvetna. Enligt samma koncept som Monika Fagerholm pratar om då hon talar om det! Han pratar också om inspiration, om kärlek till livet och skrivandet etc.
the War of Art av Stephen Pressfield. Den handlar om konstnärligt skapande i överlag. Och till först hade jag svårt att gilla boken, för jag tillhör de som aktivt vill avmystifiera det litterära skapandet och få bort sådana löjliga myter som att en Inspirationens blixt slog ner i någons huvud och så PING kom det ut en bok senare som blev en bestseller. Och denna bok, på sätt och vis, håller upp den myten då den pratar om musor och "fienden" (Alltså det som hindrar oss från att skriva, om det är dåligt självförtroende, rädsla eller vad som helst).
Men om man ignorerar de bitarna så är boken ändå väldigt träffsäker!
T.ex i ett kapitel pratar han om rädslan för att starta ett verk. Han uttrycker det som så att om man är rädd för att skriva ett verk så är det ett tecken på att man BÖR skriva det. "Om inte Fienden skulle försöka stoppa dig, så skulle verket vara värdelöst." eller något sådant. När jag först läste det tyckte jag det lät bara hum-flum! Som om något slags osynligt andeväsen skulle försöka stoppa mig från att skriva! Tsöh! Men sen började jag fundera kring det….
Jag skulle snarare uttrycka det som så att om du är nervös inför att börja ett nytt skrivprojekt så är det bra, för då betyder det bara att du är redo att ta arbetet på allvar. Och att berättelsen du tänker berätta är så viktig för dig att du vill göra ett utmärkt arbete, att tanken på att göra ett halvdåligt arbete är förlamande! För en massa dålig litteratur uppstår när författaren själv inte är intresserad av berättelsen.
Så på det sättet är det ett gott tecken om du jagas av "fienden", det betyder då att du gör ett viktigt arbete.
Bra tips och intressanta tankar! Jag tror också absolut på att nervositet ofta är ett gott tecken. Är en helt likgiltig inför något så betyder det knappast något heller. Tack att du delar med dig!