Jag har en tradition på bloggen som jag håller hårt fast vid (trots att allt annat bloggande uteblir): Att summera mitt skrivna år. Och om det är nåt år som förtjänar att förevigas är det väl detta. Jag trodde 2024 var ett galet år, men sen kom 2025 och ba ”hold my beer”.
Det har hänt så mycket fint, roligt, fullständigt otroligt och galet i år att jag inte riktigt vet hur jag ska handskas med allt som har hänt. Men att försöka sammanfatta året, det ska väl gå?
Januari
Jag redigerade det allra sista av Sommar på Villa Hilda innan manuset skulle gå till finsk översättning, men framförallt skrev jag på Hem till Halsterö (som då inte hade något namn än).
Ellen och jag var några dagar på mitt landställe och skrev tillsammans. Minns att vi båda skrev som dårar. En dag skrev jag över 5 000 ord, vilket definitivt inte hör till vanligheterna. I januari blev det totalt 21 000 ord på manuset som jag tvivlade ganska mycket på då.
Februari
Här började jag tappa fart. Jag var trött efter en intensiv höst och längtade bara efter att få åka till Nya Zeeland på Markus och min bröllopsresa. Jag skrev bara 2000 ord på manuset – hade verkligen ingen ork.
Anne och jag hade också ett första manusmöte med vår förläggare Martin om deckaren. Vi fick höra att vårt största problem var det vi hade kämpat mest med hela tiden, alltså själva mordet och intrigen som kopplas till det. Alltså en rätt så väsentlig grej i en deckare. Vi inledde redigering för n:te gången.
Mars
Utvilad och pigg efter bröllopsresan var det dags att sätta igång med Hem till Halsterö på allvar. Jag hade 30 000 ord och skulle skriva vidare. Jag minns att de 10 000 följande orden var extremt tröga och behövde värkas fram. Till en början var jag rätt duktig på att göra allt annat än skriva.
Parallellt med feelgooden fortsatte redigeringen av deckaren.
I mars väntade jag också febrilt på besked från Svenska Kulturfonden om stipendier. Något besviken fick jag nöja mig med ”bara” 2 500 euro. Det låter ju sannerligen otacksamt att skriva så här – det är ingen mänsklig rättighet att få stipendier – men jag hade trott att med två serier på gång så hade jag fått en större summa. Men icke. Och det är självklart okej. Men låt en kvinna va besviken.
Stipendiebeskedet kom på en tisdag då jag var på mitt lande för att jobba med Hem till Halsterö och det höjde inte precis motivationen. Mest var jag orolig för ekonomin. Jag hade stipendier så att det räckte till ungefär augusti, men jag visste att hela hösten skulle kräva mycket skrivtid av mig – och att jag inte skulle ha tid för så mycket frilansjobb (alltså fakturering).
Men samma vecka, på torsdag, fick jag ett mejl från min agentur att Sommar på Villa Hilda hade sålts till estniska Hea Lugu. Min första utlandsförsäljning på feelgooden! Och det slutade inte där, för på fredag eftermiddag ringde min agent Martti och berättade att danska Lindhardt og Ringhof hade köpt hela serien! Under det samtalet sa jag: tänk om Tyskland också skulle köpa. Tyskland är drömmen.
Och så på måndag hände det! Martti ringde på eftermiddagen och berättade att tyska Aufbau hade köpt hela serien!?! Jag fick också ett jättefint brev (på svenska!) av min tyska förläggare: ”Du skriver så underbart, varmt och vackert att din roman känns som om du själv varit där – en bok som en perfekt sommarsemester.”
Nånstans här tappade jag lite fattningen.
April
Jag slutförde råmanuset av Hem till Halsterö och skickade det till min förläggare Martin. Puh! Jag fick också följa med på en pressfrukost i Stockholm. Det kändes både pirrigt och roligt, men min showtime var cirka 5 minuter så det var snabbt över, hehe.
I slutet av månaden fick jag korrläsa Sommar på Villa Hilda en sista gång innan den skulle gå i tryck, men också läsa den finska översättningen!
Och också i april fortsatte deckarredigeringen, men det största var att ett fjärde (!!) land nu visade intresse för Sommar på Villa Hilda.
Det var flera förlag i Nederländerna som var med i budgivningen, men det blev Singel Uitgeverijen som fick köpa hela serien. Jag satt på ett kafé när jag fick mejlet – också denna gång en fredag – och visste inte längre varken ut eller in. Fullständigt galet?
Maj
I maj blev vi äntligen klara med deckarredigeringen och skickade manuset till Martin. Jag hade ett manussamtal om Hem till Halsterö och efter det samtalet kom jag på titeln!
Jag var tvungen att gräva i mina anteckningar för att komma ihåg vad förläggar-Martin tyckte om manuset, men jag fick rätt okej respons. De två manliga perspektiven var lite för lika i början, så där fick jag justera och som vanligt hade jag skrivit några onödiga ”uppvärmningskapitel” som kunde strykas. Sedan var det min klassiska stötesten: miljön. Hur ser det ut på Halsterö? Hur många bor där osv??
Veckan efter responsen åkte jag iväg till Möja i Stockholms skärgård tack vare ett vistelsestipendium från Svenska litteratursällskapet. Veckan där var alldeles underbar. Jag redigerade, skrev nytt, tänkte och samlade intryck.
I maj såldes Sommar på Villa Hilda till Ungern och hela serien till Norge. På två månader, och innan första boken ens hade utkommit, blev det klart att Sommar på Villa Hilda skulle ges ut på åtminstone åtta språk. Det skålade vi för på min agentur!
Juni
Juni började och slutade med redigering av Hem till Halsterö – och däremellan läste min redaktör Jenny manuset.
Men framförallt var juni releasemånad! Sommar på Villa Hilda och Villa Hildan kesä utkom den 10 juni. Jag firade med releasefest i både Helsingfors och Stockholm och fick så mycket kärlek.
Det var väldigt många som läste boken snabbt och sa att de tyckte mycket om den. Finns inget finare än att få meddelanden av vänner som berättade hur de inte kunnat sova för att de var tvungna att läsa boken klart.
I junu kom också de första recensionerna. Inga direkta hyllningar, men inte heller någon katastrofal sågning. Jösses så jag ändå var skör. Och ibland lite irriterad. Så där som en författare kan vara på recensenter som ”inte förstår”. Men så försöker jag påminna mig själv om att det är en människas åsikt och hen har rätt till den.
Jag blev också intervjuad av Svenska Yle och var med på tv-nyheterna och allt!
Och! Produktionsbolaget Good Hand Production köpte rättigheterna till en tv-serie av Sommar på Villa Hilda!
Juli
Jag blev klar med andra redigeringsrundan av Hem till Halsterö och skickade manuset till min redaktör Jenny. Jag skickade också manuset till sju ivriga testläsare – tack till er som läste och kommenterade! Efter det försökte jag vila och stänga av hjärnan.
Augusti
Min ”hösttermin” började med att jag började skriva på del tre i feelgoodserien. De första veckorna i augusti hade jag inte så mycket annat att göra, men det var ändå svårt för mig att koncentrera mig. Under månaden skrapade jag ihop totalt 11 000 ord på del tre.
Att skriva nytt varvades med sista redigeringsrundan av Hem till Halsterö. Och så fick Anne och jag respons av Martin på deckaren. Han inledde manussamtalet med att säga att han vill att vi byter tempus. Från presens till imperfekt. Vi ba: okej då.
I augusti uppträdde jag för en liten publik på Berghälls bibliotek i Helsingfors, intervjuades av Martin på Akademiska bokhandelns scen under konstens natt och deltog i Feelgoodfestivalen i Sigtuna.
Och ja – det kändes en aning schizofrent att på något sätt jobba med fyra olika manus/böcker under en och samma månad. Prata och intervjuas om Sommar på Villa Hilda, redigera Hem till Halsterö, börja skriva del tre och ha manussamtal om deckaren.
September
Hem till Halsterö blev färdig och skickades till den finska översättaren! Efter mycket ångest och tvivel så blev det en bra bok. Tror jag.
Jag fortsatte skriva på del tre och Anne och jag bytte tempus i deckaren. I början var det så svårt och det kändes som att vi inte längre kunde svenska?! I slutet av månaden blev vi klara och skickade manuset till vår redaktör Jenny.
I slutet av månaden var det också bokmässa i Göteborg. Jag hade fyra scensamtal, ett ensam och tre tillsammans med andra. Det var roligt, men jag var alltför trött för att orka socialisera mycket.
En fin överraskning under mässan blev att jag fick träffa mitt danska, norska och tyska förlag! Och så blev jag intervjuad av Svenska Yle, igen.
Oktober
Månaden inleddes med en dryg vecka i Portugal tillsammans med Markus. Det var underbart med värme och sol, men eftersom jag skulle vara färdig med råmanuset till tredje boken i slutet av månaden hade jag inte tid att ta semester. Så jag skrev varje dag i ungefär en timme och var ledig resten av dagen. Funkade riktigt bra!
När jag kom från Portugal väntade ett brev från Författareföreningen på mig. Jag hade blivit antagen, äntligen!
Det var Helsingfors bokmässa och jag blev för första gången bjuden på mottagningen till Sveriges ambassad på fredag kväll, jag fick visa omslaget till Hem till Halsterö och jag skickade in ett mycket skräpigt råmanus till del tre i feelgoodserien.
Anne och jag hade ett möte med Martin och Johanna (förläggare på finska sidan) – för i början av månaden köpte S&S rättigheterna till deckarserien också på finska! Under mötet fick vi veta att det nyligen utkommit en roman som hette Sista ordet och var tvungna att komma på en ny titel. Vi landade till slut på Till sista raden.
November
Dags för deckarredigering, igen! Redaktörs-Jenny hade läst igenom manuset en första gång och kom med värdefull respons. I en vecka fixade Anne och jag småsaker, sedan åkte vi till mitt landställe och redigerade igenom manuset från början till slut på 3,5 dag. Det var intensivt, men väldigt effektivt.
För att vara ”på samma sida” och tänka på samma saker läste vi manuset högt. Vartenda ord. Vissa meningar flera gånger. Tidskrävande men väldigt bra för att upptäcka sånt som inte funkar. Sedan skickade vi in manuset till Jenny igen.
Sista veckan i november hade jag manussamtal om del tre i Halsteröserien och fick höra det jag ju nog visste. Att det inte var särskilt bra. Jag hade skrivit i tre perspektiv, men ett skulle strykas. Det fanns frön till sånt som fungerar, men mycket som inte alls funkade, så det var bara att sätta igång med manuset.
Jag försökte ändå att inte skynda. Att försöka få tankar och idéer landa i hjärnan innan jag rusar iväg till redigeringen. Det svåra var att det var mörkt och grått och min kreativa energi började vara ganska låg.
Tre extra roliga saker hände i november: Suvi Villa Hildas utkom i Estland, jag fick visa mitt tyska omslag och jag medverkade i en kort intervju i det finlandssvenska numret av Vi läser (sid 9).
December
Redigeringen av del tre fortsatte – om än något trögt. Det hade gått ett halvår sedan Sommar på Villa Hilda utkom och jag kunde berätta att boken har sålt i 5 000 exemplar på svenska! Majoriteten är ljud, men också den inbundna boken har sålt riktigt bra!
Annat som hände: Jag fick hålla i den första utländska översättningen när jag åkte till Tallinn, åt firarlunch med Martin på Strindberg, fick inlagan av Hem till Halsterö för korrektur, Anne och jag blev fotade för S&S katalog och strax innan jul skickade Jenny sina sista kommentarer på deckaren.
Ja, alltså. Kanske inte så konstigt att jag känner mig lite slut så här i slutet av året?? 2025 har bjudit på så mycket – bara att skriva ner allt här på bloggen tog länge!
Som sammanfattning så har jag i år …
- fått hålla i Sommar på Villa Hilda på 3 språk (svenska, finska, estniska) och min agentur har sålt boken till ytterligare 5 språk + att en tv-serie är på gång.
- blivit färdig med Hem till Halsterö, del två i feelgoodserien.
- redigerat deckaren med Anne ett antal varv – bland annat bytt tempus.
- suttit på scen under 12 samtal på 8 olika bokmässor eller andra evenemang där jag bjudits in för att prata om min bok och mitt skrivande.
- lagt 56 procent av min arbetstid på att skriva 4 olika manus (ifjol: 39 procent och 6 manus).
- lagt 18 procent av min arbetstid på att marknadsföra mina böcker, intervjuas, uppträda eller söka stipendier.
- blivit antagen av Finlands svenska författareförening.
- beviljats 3 stipendier för skrivande, varav ett var ett vistelsestipendium då jag åkte en vecka till Möja i Stockholms skärgård för att skriva + 1 stipendium som täcker hyran för mitt arbetsrum under 2026.
Hur har ditt skrivår varit? Vilka är dina höjdpunkter? Och hur vill du att 2026 ska bli?
Om du vill fundera på det närmare rekommenderar jag min kostnadsfria arbetsbok som hjälper dig att reflektera över skrivåret 2025 och planera 2026.
Hoppas på god skrivlycka för oss alla under inkommande år!
Alla foton i inlägget är fotade av Frida Lönnroos.
